Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Abborrar på noten - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
i sällskap, och denna kunde berätta hur flickan
kommit krypande på jordiga knän och bultat på i mörka
natten, klädd endast i linne och nattröja. Prosten
Springer kände Maria som ett sedigt läsbarn och
trodde henne. Men herrarna Mustcamp voro
fortfarande misstrogna. Efter tjänstens slut begåvo de
sig till postmästaren och synade spåren av flickans
fall i den mjuka myllan under planket.
— Se här, sade postmästaren vred, hon har
knäckt tre vackra grenar på mitt bästa
kejsaräpple-träd. Det anser jag socknen bör ersätta. Gamle
baron begrundade plankets höjd och flickans
litenhet tillsammans med sin son. Dessa svenska
adelsmän av engelskt ursprung voro av en rörlig, mild
och främmande typ. De voro de sista herremännen
i socknen, alla de andra gamla släkterna hade
längesen försvunnit och deras säterier styckats ut till
bondgårdar.
— Det är ingen konst att vara den främste, då
man är ensam, brukade gamle baron Mustcamp säga
ironiskt. Det hindrade honom icke att hålla denna
ställning med mycken värdighet och ett starkt
mänskligt intresse för sockenborna.
— När man ser det här, sade han med sin låga
milda röst, så kunde man tro att kvinnorna anser
sin kroppsliga okränkthet mycket dyrbar. Så pass
att de kan göra underverk för att bevara den.
— Ja visst, sade unge baron och tänkte på sin
mor, sina systrar, sin sköna fästmö.
Fadern stod och såg rakt framför sig. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
