Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skörd - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
— Var ni uppe klockan fyra och arbetade så hårt
arbete ?
— Ja, säger jag ju.
— Och sen har ni hållit på hela dan?
— Nej, sen har jag legat på en sjasslong och
luktat på ådekolång!
— Det är ju oerhört.
— Va sa han?
— Det är ju oerhört. Nu när ni ska skonas.
— Ska jag skonas? upprepade hon och såg stort
på honom. Äntligen begrep hon hans anspelning och
rodnade.
— Det är inte så vida än på fjortan dar, sade
hon.
Så svarar en torparhustru i Gammalrödja,
värdig den man som brutit upp ljungbacken på åsen.
Späd och liten är hon, blek av trötthet, och pulsen
slår spänt vid halsen. Men hon vet inte om att
hennes liv kan vara annat än denna träldom i
jordens tjänst, och hon föraktar och skojar med den
som talar om att skona henne.
Hennes man har aldrig gjort det, och lika litet
skulle det fallit Daniel in, om han inte i Amerika
fått en annan syn på den blivande modern. Den
hade han förvärvat genom att läsa artiklar och
berättelser i magasinen, genom att se mäns sätt mot
kvinnor, genom att andas själva luften. En
vardande moder skall skyddas och välsignas. Hennes
vård är allas sak och heder, hennes vanvård är
allas skam. Men nu skulle han bli man för att denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
