Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skörd - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
moder icke behövde sträva under oket, så länge
hon bar sitt barn.
— Hör på, sade han, nu bär ni inte en droppe
vatten förrän... på länge än. Inte förrän ni blir
alldeles frisk igen.
— Hur ska jag få vatten åt folk och djur då?
frågade hon.
— Jag ska komma och bära åt er mornar och
kvällar, sade han.
Ja, var det inte vad hon tänkte från början, han
var inte riktig på en enda plätt. Hennes djupa
tvivel målades så starkt i hennes ansikte, att han
måste skratta. Han visste, att han både kunde och
ämnade komma. Intet hindrade honom. Han kände
sig bara lycklig över att veta vad han hade att göra
den närmaste tiden.
— Ser man på, sade han, ny lagård!
— Här kan han ställa spannarna, sade hon
försiktigt, som man talar till en vars sunda förstånd
man misstänker.
— Nå, men en dryck vatten får ni väl ändå ge
mig för besväret.
— Han kanske är hungrig också?
— Har aldrig varit så utsvulten, fast jag har
svultit många gånger.
Hon gav honom ett förläget sidokast. Hon hade
av någon anledning tagit hans magerhet för att vara
naturlig eller frivillig, inte tecken på svält.
— Om han vill ble här ute, så ska jag gå efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
