Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Lennart - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
— Har ni börjat gräva i trägårn? Har ni börjat
så? Hurdan är höstrågen? Blev son i gris? Intet
intresse mötte henne, och hon förstod att
verksamhetslusten låg nere på Skördatorp för tillfället. "Det
är väl Esters sjukdom som förlamar allt", tänkte
hon.
Ty Ester var Lennarts öga och även Skörds.
— Du måste ha granna skördar att visa upp för
Ester, när hon blir så bra att hon kan gå ut och
besiktiga ägorna, sade hon manande.
Men denna förmaning var för mycket för
Lennart, som arbetade femton timmar om dygnet och
nästan var ifrån sig av brist på sömn. I vredesmod
lät han Maria då veta, hur upp och nervänt allt
var. Skörd brydde sig bara om att skaffa medicin
till Ester, han köpte varken gödning eller utsäde
eller plantor, ingen såg efter djuren, grisason hade
dött, han själv hade ingenting att säga till om,
ingenting att vara med, han var varken ägare eller
daglönare, han var en träl som slet ont och knappt
fick mat.
När Maria fått denna svårighet klart för sig tog
hon fram en hundrakronesedel till tomasfosfat och
kali. Göm räkningarna och visa Skörd dem när
Ester är bra igen. Du får betala mig till hösten,
när du sålt havre.
— Om jag nånsin får något med av nån skörd
på Skördatorp.
Nu blev Maria orolig för första gången.
— Vad menar du?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
