Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Lennart - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
rent hus med det förflutna. Det sades att han
ämnade döpa om Rävagården, föra in kraft,
försona sig med Korpagården och börja ett nytt liv.
Det var gott med ungdom som hade mod och starka
axlar, men just därför skulle man hjälpa den, inte
göra det värre, sade han.
— Ja, han har kommit så långt nu, min gåraman,
så han tror han har fått mig på undantag, sade
gubben. Men sen jag tatt in måg och sålt stället, så
blir jag inte kvar här. Det växer ju inte för den
där radions skull och lektrisiten. Grödan stannade
strax ovan jord i våras och kom inte längre. Jag
tänker skriva till Magnus att jag kommer till han.
Han har bjutt mig mönna gånga.
Daniel tänkte på mrs Magnus och de
högskolebildade barnen. Nej, det unnade han inte gubben,
hur elak han var. Hans son hade mördat sin mor,
han hade haft nog.
— Magnus har också haft dåliga år de sista, sade
han. Där är ännu mera radio än här.
— Sa du inte själv, när du kom hem, att Magnus
hade det så bra?
— Jo, för jag ville inte ut med sanningen. Men
nu om ni tänker er dit, måste jag säga som det
är. Fly mig spaden, Johannes.
Daniel tog spaden från gubben och gav sig att
fylla igen hålet. Lyckligtvis hade han inte hunnit
mer än ett par alnar ännu. Jord över de sårade
rötterna åtminstone.
Under tiden gick Kajsa förbi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
