Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Några allmänna betraktelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Amerika totalt odugliga morsgrisar, som vid första motgång tappat
modet öller med förnämt förakt vägrat att underkasta sig det nva
landets levnadsvillkor, ha införts i tidningarna för att skrämma
folk till att stanna i Sverige; sentimentala, hjärlgripande dikter om
emigranters nödställda läge på den främmande jorden ha utkläckts
av känslosamma poeter och poetissor, och resultatet har blivit
ungefär lika med noll. Om vederbörande hade velat se saken
praktiskt och fördomsfritt, hade inga omständliga utredningar
behövts, och man hade besparat sig mycket omak och onödigt
besvär. »The Iruth in a nutshell», som det heter på engelska, är
den, att utvandringen är i huvudsak en ekonomisk fråga. I 99 fall
av 100 utvandrar man för att förbättra sin ekonomiska ställning.
Endast ett fåtal lämnar fosterjorden av andra skål. Då nu, enligt
vad statistikern prof. G. Sundbärg lär ha påvisat, 98 procent av
utvandrarna tillhöra arbetsklassen och endast 2 procent de s. k.
bildade klasserna, hjälpa naturligtvis inga skrämskott i tidningarna
mot utvandringen, utvandrarna bry sig helt enkelt icke om vad
tidningarna säga, om de ens läsa dem. De lita på de uppgifter, som
de erhålla i brev från förut utvandrade släktingar och vänner.
De summor, som sändas till fattiga hem i Sverige av personer, vilka
sällan eller aldrig lyckades spara något, medan de voro i Sverige,
och i många, kanske de flesta, fall reste till Amerika på lånta pengar
eller på fribiljctter, som sänts dem av vänner i Amerika; de besök,
som avläggas i Sverige av svensk-amerikaner, som under sina
arbetsår i Sverige aldrig hade vare sig råd eller tid att kosta pà
sig en resa till utlandet, och som nu dyka upp såsom både i inre
och yttre måtto förfinade medmänniskor, tala elt kraftigare språk
än alla antiemigrationsartiklar, om än aldrig så fintligt skrivna.
Ser man saken opartiskt, måste man erkänna, att utvandringen,
långt ifrån att skada, tvärtom varit till nytta för alla vidkommande.
l.’r svensk överklassynpunkt ter den sig visserligen som en
åderlåtning. och del må så vara. En åderlåtning är dock stundom
gagnelig. l"r amerikansk synpunkt har utvandringen tjänat som
en säkerhetsventil. Antag, att de 2 miljoner svenskar och
avkomlingar av svenskar, som befinna sig i Amerika, vore bosatta
i Sverige, hur skulle Sverige reda sig med dem? Skulle där
finnas arbete och bröd för dem? Det tjänar till intet att peka
på de ouppodlade områdena i Norrland och förmena, att dc
skulle kunnat giva uppehälle åt dessa två miljoner människor.
Den, som sett om än aldrig så litet av det norra Sverige, vet, alt
varje dylik spekulation är orimlig. Ilar icke å andra sidan
emigrationen i betydlig mån upphjälpt arbetarnas ställning i Sverige?
Vad säges sedan om dc många miljoner kronor, som vartenda år
sändas till hemmavarande svenskar från anhöriga i Amerika? Äro
de kanske att förakta? Jag råkar ha framför mig den av Förenta
staternas postdepartements ulrikesavdelning i New York upprättade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
