Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Några allmänna betraktelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Detta är nog ett hårt tal för de hemmasvenska patrioter, som
ivra för vad de benämna allsvenskhet och allsvensk samling, men
det återgiver icke desto mindre sanna och verkliga förhållandet,
•lag säger rent ut, och jag vet, att jag kommer alt upprepa del
i en eller annan form, innan jag blir färdig med boken, att kampen
för allsvensk samling är, vad svensk-amerikanerna beträffar, hopplös.
Att somliga även bland svensk amerikanerna äro mycket svenska
av sig, och att de tal, som hållas vid tillställningar och fester, varmed
svenska studieresande och föreläsare hedras, kunna giva intryck
av, att där råder stark svensk livaktighet, är väl sant, men har i
själva verket ingenting att betyda. Mycket säges vid festliga
tillfällen, som icke är allvarligt menal utom för stunden, och
den, som vill göra sig besvär alt undersöka förhållandena, skall
till sin förvåning finna, att även de svensk-svenskaste
svenskamerikanernas barn mycket sällan kunna tala ett enda ord svenska.
I.iv och lära överensstämma som bekant icke alltid med varandra.
Betecknande är, vad cn svensk-amerikansk skolman och präst
nyligen skrev i cll brev till mig. Så här uttryckte han sig:
Mina barn tillhöra fjärde generationen här i landet å moderns
sida. Faslän engelskan är det språk de mest umgås med, och
på vilket de leka och drömma, äro de likväl svenskar i namnets
bästa betydelse. De ha lärt sig svenskan mer med lock än med
pock.. Här synes man verkligen ändå ha gjort sig besvär att
söka lära barnen svenska. Hur det lyckats, då det måst göras
med lock., blir en annan fråga. Hur svensk jag än själv är i
tankar och livsåskådning, är jag dock icke blind för faran av att
driva svenskhetspropagandan för långt. Svensk-amerikanerna vilja
uppenbarligen vara amerikaner först och främst och svenskar endast
i andra rummet. Detta är fullkomligt riktigt, då de ämna stanna
i Amerika, och deras barns välfärd tillgodoses bäst genom alt
icke påyrka, att de skola bli svenskar. »Att lära dem svenska
språket är riktigt och bör ej försummas», skriver von Koch i
sin bok Emigranternas land, -men att starta dem i livet med
huvudsakligen svenska intressen, eller rättare utan en tillräcklig
fond av amerikanska intressen, är alt inskränka deras
verksamhetssfär till den jämförelsevis ringa krets, som svenskarna
representera. Det är att minska deras möjligheter samtidigt med del
svenska namnets anseende på denna alla nationers tàvlingsinark.
Här ha vi en svensk författare, vars egen fosterländskhet icke kan
dragas i tvivelsmål. men som ändå förmår bedöma cn
svenskamerikansk angelägenhet praktiskt.
Efter dessa avvikelser från ämnet återvända vi till
emigrationsfrågan. Jag har förut sagt, all den är i huvudsak en ekonomisk
fråga. Jag förnekar visst icke, att även andra faktorer inverkat pä
utvandringen, såsom avsky för beväringsexercis, det ledsamma
svenska beskattningssystemet, klasskillnaden och i forna tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
