Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Några allmänna betraktelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
religiös förföljelse samt i enstaka fall lusl all se sig om i världen.
Allt detta har i mer eller mindre mån varit medverkande orsaker,
men huvudorsaken till utvandringen har varit emigrantens önskan
att förbättra sin ekonomiska och sociala ställning. 1 hur hög
grad emigrationsfrågan är ett ekonomiskt problem, finner man vid
en överblick av den amerikanska invandringsstatistiken. Ar 18!)2
anlände till Amerika 41,815 svenskar, året därpå 35,710. Under
tiden hann det bli bekant i Sverige, att tiderna börjat bli dåliga
i Amerika. Vips sjönk siffran, så att under de närmast följande
åren mindre än hälften och senare knappt mer än en tredjedel
av del vanliga antalet svenskar utvandrade. Siffran för 1898 var
föga över 12,000. Med de inträdande bättre tiderna steg den
igen och nådde sin höjdpunkt 1903, då över 46,000 svenska
invandrare kommo till Amerika, en siffra som överträffats endast
tre gånger, nämligen åren 1881. 1882 och 1888. då de svenska
invandrarnas antal var resp. 49,760, 61,607 och 54,698. Vintern
1906—7 inträdde äter i Amerika en period av tryckta konjunkturer.
Om man ej visste det av egen erfarenhet, kunde man se det av
invandringsstatistiken, ty medan är 1905 över 26,000 och 1906
över 23,000 svenskar kommo till Amerika, sjönk siffran för 1907
till 20,589 och för de följande två åren till 12,809 och 14,171.
Aret därefter var den återigen över 23,000. Men en så oerhörd och
plötslig minskning som den under 1915 skedda, då endast 7,512
svenskar utvandrade, den lägsta siffra sedan de dåliga åren 1871- 8.
då antalet svenska utvandrare till Amerika blott uppgick till mellan
5- och 6,000 pr år, kan icke förklaras på ovan anförda grund, helst
som konjunkturerna åtminstone i östra delen av Amerika voro
jämförelsevis goda. utan måste ha berott på det genom kriget
framkallade osäkerhetstUtståndet, den försvårade samfärdseln saml i
synnerhet på den omständigheten, att tillstånd till utflyttning
förvägrades de värnpliktiga.
Alt beklaga sig över emigrationen är lönlöst. Den bör enligt
min tanke betraktas som en nödvändig länk i den kedja av
världshändelser, som har till uppgift att dana nya riken och skapa nya
former av civilisation. Emigrationen har en hög och stor mission
att fylla och gagnar direkt utvandrarna och det land, till vilket
de flytta, och indirekt på flera sätt det land som de lämna. Den
svensk-amerikanske diktaren E. W. Olson har på ett träffande och
vackert sätl ultryckl den enda rikliga nonnen för bedömande av
emigrationsfrågan, dä han i sitt poem Emigrantens hälsning säger
till modern Svea:
»Nämn ej främlingar de barn du ammat vid dill eget bröst,
Om de bort från hemmet irrat. lockade av lyckans röst.
Älskar dig den sonen mindre, vilken lytt naturens bud
Och sin moder övergivit, för att bliva när sin brud?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
