- Project Runeberg -  Svensk-amerikanska folket i helg och söcken /
18

(1917) [MARC] [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Några allmänna betraktelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

20 år förvärvat tned arbete i sitt yrke, på samma gång som lian
försörjt sin familj och levat i vad man mycket väl skulle kunna
kalla välmåga. Jag har råkat åtskilliga andra proletärer av samma
sorl, vilkas fattigdom i själva verket bestått i oförnöjsamhet.
Varmed naturligtvis icke är sagt, att det icke också finnes verkliga
proletärer även bland svensk-amerikanerna. Jag själv, om någon, kan
räknas till de ekonomiskt förolyckade existenserna, eftersom jag
sällan kunnat förtjäna ett ordentligt uppehälle, varmed jag menar
500 dollars om året, men inte kan det därför falla mig in att skylla
Amerika för vad jag själv förvållat genom abnorm frihetskärlek,
lojhet eller likgiltighet. Jag instämmer till fullo med den förul
citerade svenske författaren Adrian Molin, då han säger: »Vi
ha ingen anledning att syssla med dem, som misslyckats. Amerika
är landet för de starka och livsdugliga, icke för de svaga och veka.
och det skall fortsätta att locka de bästa och företagsammaste med
ekonomiska utsikter, med föreställningar om frihet och jämlikhet,
med äventyrets skimmer över livskampen, lill dess Sverige förmår
binda dem i samhörighet med hembygden, i tro på framtiden
starkare, än Amerika lockar dem.»

För övrigt visar statistiken, att risken att komma på faltighusel
är många gånger större i Sverige än i Amerika. Enligt uppgift
(del I, sidan 297) i del på svenska statens bekostnad utgivna stora
verket Sweden av J. Guinchard åtnjöto 236,918 personer i Sverige
fattigunderstöd år 1910, eller 4,310 på varje 100,000-tal invånare.
Motsvarande siffra för Amerika var samma år 92 pr 100,000 invånare
och för skandinaverna i Amerika 151 pr 100,000. Ar 1890, det
sista år, för vilket uppgift finnes om svenskarna ensamt, voro 113
på 100,000 fattighjon.

Så ha vi det ofta upprepade talet om vansinnesprocenten bland
svensk-amerikanerna. En av de svenska studieresandena lär ha
givit upphov därtill genom det barocka påståendet, alt 37 procent
av emigranterna bli vansinniga, de flesta till följd av hemlängtan.
Det är ofattligt, hur en så påtagligt osann uppgift kunnat tagas
för kontant av någon människa, som icke själv var vansinnig.
Van-sinnesprocenlen är visserligen högre i Amerika än i Sverige. 1910
funnos i Amerika 201 vansinniga på vart 100,000-tal invånare, i
Sverige endast 142. Men det är att märka, att vansinnesproccnten
är i tilltagande i bägge länderna och i Sverige i högre grad än i
Amerika. 1 Sverige tillväxte antalet vansinniga mellan 1860 och
1910 frän 26 lill 142 pr 100,000 invånare, i Amerika från 125 till
204. 1 Sverige har således de vansinnigas anlal på 50 år mer än
sexdubblats, medan det i Amerika ökats med endast 6lVs procent.
I Amerika är det huvudsakligen de invandrade folken, som befolka
dårhusen. Enligt 1910 års statistik var vansinnessiffran för de
infödda amerikanerna 169 pr 100,000 infödda, för de invandrade
däremot 405 pr 100,000 invandrade. Och bland de sistnämnda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:55:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svamfolket/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free