Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Några allmänna betraktelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
djupa karaktär i förening med deras inbillningsfönnåga och poetiska
natur många av invandrarna oskickliga att uthärda det intensiva
trycket av beständigt återkommande och ofta fanatiska religiösa
stridigheter, sociala omvälvningar, politiska upprctelser, besvikelse
i kärleksaffärer och finansiella motgångar. En hycklare eller en
andligt stark karaktär kan t. ex. studera de olika religionssystemcn
utan fara och med en viss behållning för sig själv. Men en djupt
allvarlig, obildad människa med endast måttlig begåvning löper
risken att bli tokig, om hon fördjupar sig i dylika studier. Det är
möjligt, att flertalet av skandinaverna i Amerika taga ett djupare
intresse i religiösa frågor än flertalet inom andra nationer, och det
finns personer, som av ren obetänksamhet begagnat sig av deras
allvarliga sinnesriktning och eggat upp dem utöver vad deras krafter
tålt vid. Detta antagande bestvrkes i viss mån av statistiken, ty
dansk-amerikanerna, som sällan bry sin hjärna onödigt med religiösa
spörsmål, synas vara mindre utsatta för att bli vansinniga än
svenskar och norrmän. Utan tvivel ha också fylleri och utsvävningar
fört många skandinaver till dårhusen.» Om, såsom jag sett uppgivet,
det huvudsakligen år kvinnkönet, som drabbas av det onda, torde
nog religionsgrubbel snarare än hemlängtan vara förnämsta orsaken
till vansinnesökningen bland svensk-amerikanerna.
Men vare sig vansinnesfrekvensen bland svensk-amerikanerna är
i tillväxt eller icke — i fråga om ärlighet och laglydnad åtnjuta de
ett välberältigat anseende. 1 fängelserna funnos 1908 endast 50S
skandinaver eller 10 på 100,000, och mycket sällan göra de sig
skyldiga Ull något grövre brott. Några få gånger har dock hänt,
att svensk-amerikaner dömts till dödsstraff för mord, i ett par fall
orättvist, vadan domen ändrats, tack vare landsmäns ingripande.
De synas emellertid färdiga att ingripa, även då intet skäl finnes
därför. Detta är nog ett äkta svenskt drag, medfört frän hemlandet,
där det kan hända, enligt vad många hemmasvenskar berättat, att
allmänheten, då en polisman har svårt att reda sig med en fänge,
antingen icke alls bekymrar sig om saken eller också tager parti
för den fångne mot polisen, och där för resten lagen själv i vissa
fall har mindre förbarmande med en förorättad individ än med
den förorättande och t. o. m. bestraffar den, som försvarar sig
själv eller sill hem mot en bandit ocli därunder råkar skada denne
till döds. I Amerika råder både i teori och praktik en rakt motsatt
och vida förnuftigare princip, som dock icke synes överensstämma
med det svenska kynnet.
Svensk-amerikanen, i synnerhet den, som vid någorlunda mogen
ålder utvandrat, förblir i de flesla fall ganska länge i tankar och
livsåskådning svensk. Det finnes de, som aldrig amerikaniseras,
hur länge de än stanna i Amerika, och aldrig fatta intresse för
del nya landet. Det är om dessa man med någon befogenhet kan
använda epitetet rotlös. Komma de åter till Sverige, trivas de i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
