Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svensk-Amerikanernas val av boningsplatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
och handel i Kansas, hade 1876 järnhandel i Nebraska, samlade
1879 material till boken Svenskarna i Illinois, som utgavs av honom
och C. F. Peterson. Under de följande ären var han än
tidningsutgivare i Illinois och Nebraska, än innehavare av en politisk
syssla i förbundshuvudstaden. 1888 invaldes han i Nebraskas
lagstiftande församling. 1894—96 hade han fastighetsaffär i Texas,
blev därefter redaktör i Nebraska och slog sig 1907 ned som
fruktodlare i Clearwater, California. Han har haft mänga och svära
motgångar. I Kansas blev han utfattig. I California förlorade han
för några år sedan hus och hem genom eldsvåda. Men han är i
trots av allt kry och livlig som en ung man.
Från 1846 räknas svenskarnas bosättning i Chicago. Först
anlände ett sällskap av 15 familjer. Icke en enda förstod ett ord
engelska eller hade någon bekant där, och alla voro utfattiga.
Konsul von Schneidau hjälpte dem som tolk och rådgivare och
skaffade de manliga medlemmarna arbete med landröjning och
vedsàgning. Kvinnorna förtjänade också litet genom att tvätta
för amerikanska familjer. 1817 kom ett 10-tal svenskar, 1818 ett
hundratal till, 1849 400, 1850 500 och under de två följande åren
2,000. Alla dessa invandrare hade det mycket svårt. En arbetares
daglön var blott 50—75 cents (1:80—2:70 kr.). Koleran härjade
i flera års tid och skördade många offer bland de nykomna. Men
hjälpsamheten bland amerikanerna var stor, och von Schneidau,
Unonvus ocn pastorerna Newman och Carlson arbetade outtröttligt
bland de nödlidande, vårdade de sjuka, anskaffade penningar och
livsmedel, begravde de döda och tröstade de sörjande.
Chicagobranden 1871 vållade svenskarna större skada än någon annan
nationalitet, enär svenskarna bodde inom det av elden härjade
området, medan andra folk hade spritt sig över bela staden ocli
sålunda delvis undgingo olyckan. Hundratals svenska hem förstördes,
likaledes deras 4 kyrkor, deras tidningsaffärer och många butiker
och verkstäder. Av de 50.000 brandskadade, som måste tillbringa de
kalla oktobernätterna under bar himmel, voro 10,000 svenskar.
Deras förlust uppgick till nära en miljon dollars. Få av dem
erhöllo någon brandförsäkring, och av den till 7 ’/» miljoner dollars
uppgående hjälpkassan, som samlades genom bidrag från Amerika
och andra länder, fingo de blott ett par tusen dollars. De belopp,
som sändes från Sverige, obetydliga som de voro, skulle enligt
påskrift fördelas mellan svenskar, norrmän och danskar. Då i
jan. 1872 efter lång väntan 534 kr. kommo från Sverige, hälsades
gåvan med ett tacksamhetskväde av Elmblad, vari svenskarnas
känslor tolkades så:
»Se, då flög över länder och hav
Ett olivblad, som kärleken gav;
Se, då kom, når vi mulnade just,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
