Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svensk-Amerikanernas val av boningsplatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
männa inrättningar. Den äldre brodern visade sedermera en
liknande frikostighet. Han avled 1911, 83 år gammal. Namnet
Mariadahl gavs ät nybygget till minne av bröderna Johnsons moder, som
var den första av nybyggets medlemmar, som begrovs där. Oin
nybyggets framgång kan man göra sig ett begrepp, då man hör, att
i det distrikt, vari Mariadahl är centrum, nu finnas 14 svenska
lutherska församlingar med omkring 3,000 medlemmar.
Vi ha nu i vår berättelse hunnit fram till 1860. Från den
tiden ha svenskarna spritt sig åt så många håll och grundat så
mänga samhällen, att det ej längre låter sig göra alt följa dem i
detalj. Vi skola därför i det följande endast dröja något vid
de mest betydande kolonierna. Till dessa måste främst räknas
de stora svenska nybyggena i Smoky Hilldalen i mellersta Kansas,
med staden Lindsborg som centralpunkt. Den första svensken
i mellersta Kansas var f. d. godsägaren A. B. Carlgren, som efter att
ha gjort konkurs i Sverige bosatte sig 9
mil söder om staden Salina. Hans hem var
till en början ett ihåligt träd, sedan en
jordkula och slutligen ett stockhus. Han
återvände till Sverige 1892 och avled där
1905 i en ålder av 86 år. Han
testamenterade sin egendom, värd omkring 40,000
kr., litt en trädgårdsanläggning pä
Mösseberg. 1866 och 1867 anlände elt stort
antal familjer, dels från de äldre
staterna, dels från Sverige, ocli togo
land kring det nuvarande
Lindsborg. Som de voro fattiga, måste
de söka arbete på annat håll,
medan deras gröda växte. Somliga
togo järnvägsarbete, andra fingo
anställning vid de amerikanska gränsfästena.
Arbetslönen var god. Ett par av nybyggarna förtjänade sålunda
4’,» dollars pr dag vardera i ell stenbrott. Men matvaror voro
dyra. En bushel majs kostade 4, en säck mjöl 10 dollars. Detta
ändrade sig, när större jordsträckor blivit uppodlade. Det kom
tider, dä farmare ej kunde fä mer än 10 cents för en bushel majs
mindre än 1 Vi öre pr kilo).
I april 186S organiserades av några svenskar i Chicago ett
jordbruksbolag, kallat First Swedish Agricultural Company.
Meningen var, att det skulle beslå av 100 medlemmar, som skulle köpa
160 acres var och bilda en koloni. Bolagels stadgar utgjorde en
egendomlig blandning av affärsspekulation och religiöst nit. Ingen
fick bli medlem av bolaget, som icke vore kristligt sinnad och
den lutherska läran tillgiven. Elt område skulle köpas gemensamt
och efter 5 år delas. De ledande männen hade hört om torkan
Professor Olof Olssön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
