- Project Runeberg -  Svensk-amerikanska folket i helg och söcken /
60

(1917) [MARC] [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svensk-Amerikanernas val av boningsplatser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

oss, att det var en härlig tid, icke bara därför, att det var den gamla,
goda tiden, utan därför att del var en tid, då de passioner, som följa
med välmåga och lyx, antingen icke funnos eller måste draga sig
tillbaka i skymundan, men å andra sidan alla dessa ädlare böjelser,
som dock finnas hos en människa och i gemensamma
prövo-dagar taga ut sin rätt, i nybyggurtiden verkligen togo ut denna.
Alla voro bröder i raltigdoinen. Det förslå året i nybyggarnas
historia bär namnet ’det året, när gräshopporna kommo’. Söndagen
den 6 aug. 1876 fick man se dem komma i stora sällskap söderifrån.
På torsdagen kommo de som väldiga moln, vilka fördunklade solen,
slogo sig ned överallt, Törtärde allt, som kunde förtäras. Man bävade,
man stod rådlös. Den 21 aug. kom en stark nordanvind, och liksom
om de blott väntat på den för att få begiva sig bort, togo de vindens
vingar och försvunno. Men vilken förödelse de utfört!» Överallt
var prärien svart, icke ett grässtrå fanns kvar. På de planterade
träden voro både löv och bark försvunna. Den första nybyggartiden
har också blivit betecknad som skallerormstiden, emedan
skaller-ormarna voro så talrika. De flesta nybyggarna bodde i torvhus eller
jordkulor, och del var icke ovanligt, att skallerormar lade sig på vakt
rätt utanför dörren. Men i mån som landet uppodlades, försvunno
de. Nu är detta samhälle ett av de rikaste och i ytinnehåll det största
svenska i bela staten. Det mäter i längd 60 mil (97 km.) och har
inom sitt område 9 lutherska och en hel mängd andra svenska
församlingar.

På tal om Wahookolonien och dess förgreningar skriver d:r E.
Norelius: »Hela denna trakt utgör ett skönt och värderikt
åkerbruks-land. Våra första jordbrukare, som kommo från Illinois, Iowa och
andra stater, gjorde ett gott val, när de slogo sig ned i dessa trakter.
Man behöver icke blygas för att vara svensk, när man reser igenom
dessa trakter, och om det skulle vattnas i munnen på en väl
balanserad farmare, då ban från den lagom upphöjda platån i mitten
av Saunders county ser sig omkring i alla väderstreck, så får man
icke missunna honom den förnöjelsen.» Han menar dock på, att
farmarna äga för mycket jord på enskilda händer, och att detta
förhållande alstrat den girighet, som länge varit märkbar i de gamla
välbärgade församlingarna, synnerligast i lantförsamlingarna.

De första nybyggarna i Gothenburg, som anlades på 1880-talet,
hade det mycket svårt. Är efter år torkade grödan bort. Kreaturen
dogo av brist på foder och vatten, och folket led stor nöd. Men hur
annorlunda är det icke nu! »De, som för några få år tillbaka
knappast ägde en gammal hästkrake, komma i dag till staden åkande
i en gentil automobil», skrev tidningsagenten Hendin efter ett besök
på platsen för flera år sedan. »Torvhusen har man rivit ner, och
i deras ställe resa sig vackra tvåvåningshus på de vida slätterna.
Vart man kommer, ser man idel välmåga.» Det är samma historia,
upprepad överallt, och den enkla förklaringen är, att det funnits

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:55:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svamfolket/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free