Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svensk-Amerikanernas val av boningsplatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
det första ha svenskarna icke utvandrat till Stilla havskusten i hela
»byalag», såsom ofta skett i de andra staterna. För del andra har
naturen lagt hinder i vägen för anläggandet av större kolonier och
för ernåendet av välstånd på samma villkor som i präriestatema,
där en nybyggare i regel hinner vida längre i förkovran på 5 år
än pä 25 i västra Oregons eller Washingtons oländiga skogsmarker.
De enda svenska farmkolonier, som därule giva något så när samma
intryck av gedigenhet och välmåga, om ock i mindre skala, som
de vanliga svenska samhällena var som helst i präriestatema, äro
den lilla kolonien vid Skagitfloden i nordvästra Washington samt
Skogshuggarlàger I Washington.
Kingsburg och Turlock i California. Men de vunna segrarna ha
också krävt mycket mer arbete och följt pä större missräkningar,
än vad nybyggarna i präriestatema inåsl vidkännas. Vid
Skagitfloden måste skogsträd av oerhörda dimensioner bortröjas och
milslånga, stora och breda jordvallar uppföras till skydd mot
översvämningar, vilka ändock emellanåt inträffa, och i de californiska
nybyggena var man tvungen att införa dyrbar konstbevattning för
att kunna få någonting att växa, och har titt och tätt måst
bortslumpa sina produkter till priser, som ej betäckt
produktionskostnaden.
Svenskarnas inlägg i västkustens utveckling har dock varit
betydligt och, i betraktande av att grundläggningsarbetet i de bergiga,
skogbevuxna, från all gammal civilisation avlägsna och på fabriker
och utkomstmöjligheter fattiga västkuststaterna varit mycket mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
