Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Föreningsliv, sång och musik i Svensk-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wald. Seton m. fl. Bland amatörerna ha många uppnått stor
skicklighet, bland dem Leonard Landquist i Minneapolis, om vars
Lundström i Hodells kända lustspel den svenske tidningsmannen Hugo
Nisbeth skrev, att den i vissa poänger överträffade Hodells egen
framställning av typen, M. Overton, Gus. Higgins, Carl och Anna
Pfeil, August Brandstedt, Harry Mentzer, Emil Högberg, Hedvig
och Werner Melinder, mrs Fred Johnson, Allie Anderson och många
flera.
Den svenska sångens traditioner uppehållas i Amerika på ett
berömvärt säll av ett mycket stort antal manskörer, blandade körer,
kyrkliga sångföreningar m. fl. Om något skall i längden kunna
bevara svenskheten i Amerika, blir det nog den svenska sången,
ty den talar till flera hjärtan än både tal och skrift. När den
ljuder, samla sig landsmännen, hur oeniga de än eljest kunna vara.
Den är den enda konstyttring, som de icke betrakta som överflödig
lyx. Den första sångföreningen stiftades i New York 1867, samma
år som Uppsalakören under Arpis ledning vunnit världsrykte åt den
svenska sången vid utställningen i Paris. Kort därefter började
körer och kvartetter uppstå här och var i de större svenska
samhällena. Sångklubben Svithiod i Chicago, stiftad 1883, vann under
ledning av John L. Swenson pris år 1896 i en tävlan mellan
sångföreningar, representerande sju nationaliteter.
|
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
