Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Den svensk-amerikanska pressen, litteraturen och konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lfil
affär i Chicago 187i och höll pa därmed till våren 1889, dä han
sälde den. för alt övertaga ledningen av Svenska Amerikanaren.
Tidningen hade då blott 3,000 betalande prenumeranter, men cn
skuld på lli.öOO dollars. Lindstrand tillsatte sin på urmakeriet
förvärvade förmögenhet, men gav icke saken förlorad. Genom en
lyckad kupp åstadkom ban en vändning i förhållandena, och innan
man visste ordet av, hade han ej blott bragt tidningen ,på fötter,
utan gjort den till ett av de få vinstgivande företagen inom den
svensk-amerikanska pressen. Utan någon som helst litterär bildning
var ban dock i besiltning av cn ovanligt rik fantasi och en stor
Lätthet atl uttrycka sig. Inom kort var ban den mest produktive
skribenten i bela pressen. Hans artiklar ocli kåserier slogo an pä
folkel, och prenumerantsiffran växte stadigl. Han förstod också
att samla omkring sig goda medarbetare, såsom Bonggren. Xinian
Wærner, Edvin Björkman. Emil Amelin, O. A. Linder m. fi. Under
1 1 a års lid utgav han dessutom vid sidan av Sv. Amerikanaren cn
skämttidning. Broder Lustig, nästan lika länge en litterär tidning,
Iduna, ocli i 1 års tid tidningen Nva Verlden, och i allesamman
skrev han hela sidor varenda vecka. Han förstod också att skänka
sina tidningar en prägel av stark individualitet och gladlynt
vänlighet. Sjah mente ban på, all bland alla dumheter han begått,
ban ej sä bittert ångrat någon som den att fuska i ett vrke, vari
del finns sä mänga mästare . Emellertid är det lika sant, att när
han efter en 20-årig publicistisk verksamhet sålde sin tidning och
drog sig tillbaka för all. som ban själv sade, vila på sina lagrar
och törnen . han saknades av både yrkesbröderna och publiken, och
alt ingen gav honom ett vackrare eftermäle än den tidning, med
vilken ban mest legat i fejd. Han företog flera resor, en ända
lill Jerusalem, skrev böcker, deltog i föreningslivet och var på sin
lid en av de mest populära svenskarna i Amerika, bekant överallt
under sin pseudonym onkel Ola. Han var därtill liberal och
hjälpsam som få. redbar och i alla avseenden en hedersman, både andligt
och kroppsligt en nordisk kämpagestalt. Utom sina böcker
Pennteckningar och I Öster- och Västerland skrev ban en roman, flera
dikter och utgav ett stort antal premieböcker, lian avled 1913.
Magnus Elmblad var född i Herrestad, Småland. 1818, son lill
den bekante teologen lektor P. M. Elmblad. Efter avlagd
studentexamen tillbragte ban några ar i Uppsala, men tröttnade på studierna
och reste 1871 lill Amerika, där han fick anställning i Hemlandels
redaktion. 1873 blev han redaktör för Nya Svenska Amerikanaren,
redigerade i början av 1877 Värt Nya Hem i Kcarney. Nebraska,
blev på hösten mcdredaktör i Skandia i Moline och 1878 i Svenska
Amerikanaren. 1884 återvände ban till Sverige. Han var där
medarbetare i åtskilliga tidningar och avled 1888. Hans förnämsta
bidrag lill tidningspressen utgjordes av skisser, kåserier och poem.
lör rutinarbetet vid cn tidning hade han föga håg eller fallenhet.
11. — Skars/cd/.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
