Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Svensk-amerikaner bland amerikanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
Stockholms skärgård. PA hösten samma Ar reste han lill Amerika.
Han tillhörde Svenska Amerikanarens redaktion under den första
tiden av sin Amerikavistelse, var 1892—113 redaktör för Minnesota
Posten i St. Paul och under några månader av 1894 för tidskriften
Freja, varefter han blev medarbetare i en amerikansk tidning.
I flera år var han reporter, skrev skisser, recensioner m. in., men
flyttade sedan till New York och har där. som ovan nämnt, vunnit
stort anseende som författare.
Oltilie Liljencrantz föddes i Chicago 1876, dotter till civilingenjör
G. A. M. Liljencrantz, fick god skolbildning och författade redan
vid 18 års ålder sin första bok. Hon utgav ."> romaner och skrev
ett antal korta berättelser ävensom flera skadespel, litt par av
romanerna utgingo i flera upplagor i Amerika och England, och
en av dem utgåvs i svensk översättning i Stockholm, llon avled
1910.
1 politiken ha svensk-amerikanerna i allmänhet icke gjort sig
mycket bemärkta. Dock ha flera stater haft svenskar i sina
lagstiftande församlingar, och litet varstädes finner man svenskar
beklädande smärre politiska sysslor. 1 Minnesola, där svenskarna
äga större inflytande än i någon annan stat, ha fyra svenskar
innehaft guvernörsämbetel — John Lind, Jolin A. Johnson. A. O.
Eberhard och J. A. A. Burnquist. Colorado har också haft en
svensk guvernör. George A. Carlson, och 1916 valdes en svensk
Peter Norbeck, lill guvernör över South Dakota.
Svenskarna ha icke samma intresse för politik som t. ex.
amerikaner och irländare och bli på grund av sin tillbakadragenhet
förbisedda, då de politiska priserna bestämmas vid valen. C. F.
Peterson har givit en ganska träffande teckning av. hur det kan
tillgå, når de politiska ledarna ’eller bossarna, som man vanligen
benämner dem, överlägga om. vilken belöning de skola giva den
eller den nationen för dess verksamhet under den politiska
valstriden. Man lager , säger han, de olika elementen i betraktande
och förfar så här: Tyskarna, ett osäkert element, måste vinnas. De
begära tre platser på valsedeln. Beviljas. Irländarna, färre än
tyskarna, men lika anspråksfulla och osäkrare än alla andra, begära
endast två rum. Beviljas. Norrmännen, icke särdeles många,
men rysligt hotande och fulla av väsen, då de ingenting få, begära
två platser. Beviljas en. Svenskarna, minst 25,000 i staten, sa
lojala som hedern och trogna som den unga kärleken, begära
blott en liten syssla. Men alldenstund de äro ined oss, antingen de
få något eller intet, fordrar den politiska klokheten, att den platsen
lillerkännes någon i numerärt avseende mindre, men i sin
poli-liska hållning mera vacklande faktor. Beviljas icke. Och därvid
blir det. Svenskarna sta i vägen för sig själva, när helst det är
fråga om en plats värd att ha. Det är vårt oblida, oundgängliga
öde att vara och förbliva det republikanska partiets styvbarn, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
