Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Svensk-amerikaner bland amerikanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
<U’ss vi på något sått tvinga vederbörande att laga samma hänsyn
lill oss som till de andra.
När svensk-amerikaner erhålla någon mera bemärkt politisk
syssla, är det vanligen icke därför att de eftersträvat den. utan
därför att de. av andra ansetts lämpliga och av dem övertalats
och trugats att uppställa sig som sökande lill ämbetet. Del ligger
icke i svenskens natur att hälla sig framme och utbasunera egna
förtjänster och duglighet, som yrkespolitikerna äro sä slängda i att
göra, och icke heller att begära ersättning för arbete, som han
betraktar som en plikt och skyldighet. Svensk-amerikanernas stora
flertal bekänner sig i politiken till det republikanska partiet, kanske
icke sa mycket därför att de anse dess grundsatser såsom vida
överlägsna del demokratiska partiets, som fastmer därför, att det inom
sina leder och bland sina ledare ständigt räknat de kraftigaste och
dugligaste personligheterna. Det svenska folket har i alla tider,
såsom Wilhelm Berger påpekar, varit ett konungsligt folk.
Svenskamerikanen tyckes t. o. ni. bli mer konungsligt sinnad under
republikansk styrelseform, än ban var det i Sverige. Det ser
verkligen ul, som om ban mer fäste sig vid den styrandes rent
personliga egenskaper än vid lians duglighet och förmåga som
statsman. När svensk-amerikanerna under valstriden 1912 i sådana
mängder övergingo från del republikanska partiet lill det av
Roosevelt bildade s. k. progressiva partiet, skedde det synbarligen icke
därför alt de betraktade Boosevelt som den störste statsmannen eller
ansågo hans program så mycket bättre än den republikanske
presidentkandidatens, utan emedan de beuudrade Boosevelts personlighet,
hans kraft, djärvhet ocli hänsynslöshet, som i så mycket erinrade
om andra naturer av samma slag. som svenskarna beundrat och
tagit parti för, hur dumt och dristigt de än handlat.
Vid ett par tillfällen lära emellertid svensk-amerikanerna ha
spelat en avgörande roll pà det politiska området, nämligen vid
presidentvalen 1800 och 1861. dä Lincoln valdes och återvaldes
till president. Vid bägge tillfällena berodde segern pä en
obetydlig röstövervikt, och enligt uppgift av C. F. Peterson i hans
bok Sverige i Amerika har en f. <1. statsguvernör bevisat, all
Lincoln ej ens första gången kunnat bli väld lill president,
om icke västerns skandinaver understött honom sa enhälligt,
som de gjorde, och att lians återval varit omöjligt, om icke
svenskarna i Illinois och Minnesota så enhälligt lämnat honom
silt stöd.
Jolin Lind, den förste svensk som blivit styresman över en stat,
föddes i ett fattigt hem i Småland 1851 och medföljde 1868 sina
föräldrar titi Minnesota. Han måste från början bidraga till
familjens underhåll genom arbete för andra. Genom en olyckshändelse
förlorade ban sin vänstra arm. men kunde ändå både arbeta och
gå i skolan, där ban var sä flitig, att han redan 1870 kunde fä lill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
