Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Svensk amerikanerna som jordbrukare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2(5.")
liaile jag med lie avmejat både vetet pa mina ti acres och det
vinterfoder, som behövdes, men numera var detta icke längre länkbart,
•lag måste ha maskiner, plogar och redskap av många slag, större
stall, fähus och sädesbod m. m. för att kunna bedriva jordbruket
ordentligt.
Hellre än att avyttra ungkreaturen, vilket skulle varit stor
förlust (och något annat hade jag icke att sälja , lånade jag 500 dollars
1,850 kr.;, i själva verket en bagatell, alldenstund jag hade egendom
värd 3 gånger sa mycket. Men skuld har alltid varit min fasa,
och jag betraktade den ränta, som jag måste erlägga, som
bortkastade pengar. Skulden gjorde jag mig dock kvitt snart nog.
Jag köpte även samma år ett par ston för 350 doll. (1,295 kr. .
Med dem hade jag en förvånande tur. Ue fingo föl nästan varje
år, och jag uppfödde en uppsättning av hästar av präktigaste
stag. Farmen blev snart uppodlad, sedan jag fått starkare och
flera dragare. Att börja med odlades mest vete, men nu, sedan
havre ocli korn kommit i högre pris, odlas här mest sådant
jämte majs. Inkomsterna stego år från år, allt eftersom odlandet
fortgick, men i samma proportion stego även utgifterna. När
jag varit på platsen 0 år, hade jag 12 kor, mellan 20 och 30
ungkreatur. 30 svin och grisar, ell par hundra höns, 2 hästar
o. s. v.
Från de efterföljande åren är ej mycket all berätta. Den 13
febr. 1888 råkade jag under en färd frän Balalon ut för cn
ryslig snöstorm eller blizzard och gjorde mig ett heligt löfte att.
om jag komme hem lyckligt, det skulle vara både första och
sista gången jag varit ute i cn dylik storm. Så blev det även.
Den 5 juli 1893 drog en förfärlig hagelstorm över trakten. Det
året fick jag knappt halv skörd. Många av mina grannar fingo
ingenting alls, och några fingo sina stall och andra uthus
kull-vräkta. Sommaren 1911 var mycket varm och nästan alldeles
regnlös. På över 200 acres 100 tunnland; hopskrapade jag blott
93 bushels 2,536 kilo säd ocli 14 lons kreatursfoder. 1916 hade
jag vete pa 30 acres 21 tunnland . Allt jag fick var 111 bushels
3,927 kilo tröskmål, och vetet var så uselt, att det icke kunde
säljas. Mycket regn på försommaren kom vetet alt växa oerhört,
och det såg då ut, som om jag skulle få 35 bushels pr acre
2,622 kilo pr tunnland , mon under mogningstiden var det sä hett,
att grödan förstördes. Med dessa undantag ha vi varje år fålt
ordentlig gröda, och del bar varit farmningens vanliga enahanda
ar efter ar. Som bevis på, bur bördig jorden är, kan jag nämna,
alt jag har ett fält, som aldrig fått någon gödsel, och att fast jag
nu i 28 år skördat säd därpå, jag ej kan förmärka någon minskning
i grödan.
Oxar ha vänt upp den första sega torvan allmänt härute.
De voro nybyggarens tåliga ocli bästa vänner, starka, ihärdiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
