Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Svensk amerikanerna som jordbrukare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ocli billiga alt underhålla. Men de voro för långsamma och
otympliga pa vägarna och framför maskinerna Jag köpte mig
därför som nämnt hästar, sa snart jag hade ett större stycke
uppodlat
Säkerligen ha tusentals nybyggare genomgått ungefär detsamma
som jag. Ingenstädes har jag funnit en sådan vänskap,
hjälpsamhet, tillit, godniodigliet och tålmodighet som bland nybyggarna
under den första tiden. I)e .hade kommit från norra Europa
medellösa och vana vid fattigdomen där. Jag har de första åren
med all deras karghet i kärt minne. Jag äger nu 210 acres 102
tunnland . värda 100 dollars pr acre. 160 acres fick jag a\
regeringen, och 80 har jag köpt. Dessa arrenderar jag ut och
får i arrende en tredjedel av grödan. Jag försökte arrendera ut dem
för kontant betalning, men måste upphöra därmed, emedan
ärren-datorn betalade med skuldförbindelser, som ingen människa ville
ha ens till skänks. På två är fick jag icke ens sa mycket, som
skatten belöpte sig till, och processa vill jag inte. 1816 odlades
havre och korn pä 45 acres, majs och hö på de återstående 35.
Jag sålde min andel och fick 168 dollars 620 kr. . vilket ju
ej är så illa. Jag betalade emellertid min andel i tröskningen.
Vanliga arrendeprisel. när det erlägges i penningar, är 3—4 dollars
pr acre 14—18 ’.’a kr. pr tunnland . För min farm skulle jag
säkert kunna få 1 dollars oavprutat. En granne till mig, som
haft farm i Nebraska, säger, att där betalas 5 och ända lill
7 dollars pr acre 23—32 kr. pr tunnland. Där sås vintervete,
som sällan siar fel, och så växer majs bättre där än här.
I samband med del sagda må ett par andra drag ur
nybyggarnas historia anföras. När jag först kom hit u|. kunde jag
icke se någon människoboning västerut, fast jag kunde se många
mit och liörl sägas, alt där skulle finnas 3 eller 1 norska familjer
åt det hållet. Men sä en dag pä hösten såg jag t va små
sädcs-stackar avspegla sig mot horisonten ."> mil frän min plats. Söndagen
därpå spände jag stutarna för vagnen, tog bela min familj ined
och styrde kurs rätt på stackarna. Vid framkomsten sag jag mig
omkring och blev varse ett lilcl stall av halm ell gott stycke borta,
men någon människoboning syntes inte. Men sa upptäckte jag
en gräsbevuxen upphöjning på marken. Där under bodde en
norsk familj Sanden. De hade gjort en urgrävning i jorden och
satt etl ryggäslak däröver, täckt med jord. På den platsen är
nu ett stationssamhälle vid namn Florence. Sanden har lagt ut
ett stort stycke ax sin farm i stadstomtcr. Han lever ännu och
behöver visst icke någonsin mer bo i en jordkula. Florence liar
omkring 150 invånare, allesamman norrmän eller svenskar. Elt
trevàningshotcll med 37 rum för resande äges av en jämtlänning
Erickson. Detta fall är icke precis ovanligt för den lid. som
varit här i västern. Men dylikt borde räddas ål eftervärlden, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
