Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Svensk amerikanska typer, karaktärer och original
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:t:u
m. m., som lian naturligtvis aldrig fick igen. Del är icke atl
undra över, all lian blev bitter mot mänskligheten ocli som
slutresultat av sina iakttagelser kungjorde, att skurkar hedras och
firas, medan mänsklighetens välgörare beljugas, försmädas och
plundras . Man förutsåg elt krig mellan de goda och de elaka,
varuti de senare otvivelaktigt skulle komma alt segra, därest icke
de rörslnäninda slogo sig tillsamman ocli köpte ell landområde,
där de. fria från inträng av andra, kunde utveckla dygd.
vetenskaper och konster ocli därigenom tygla och utrota de elaka
och visa, all om a||t ordnas rått. inan kan leva myckel gott med
titel arbete och därigenom fa tillfälle att förädla sig själv .
Han betraktade ined misstro alla högt uppsatta personer, i
synnerhet furstar och adelsmän. Men ban kunde giva även sådana
elt erkännande, da han trodde sig hos dem märka intresse för de
fatliga och ringaktade, såsom da han i sin tidning skrev, att De
Geers förslag vid 1882 ars riksdag om införande av progressiv
beskattning i Sverige och de fattigas fritagning frän skatt var
något i den rätta riktningen och ett bevis på, all icke alla
adelsmän äro skurkar . I nder det första året av Hothuggarens
iillvaro gjorde Widstrand arbetsbyte med den förut nämnde d:r
F.rikson pa sa vis, all Erikson skulle trycka Rothuggaren och förse
dess utgivare med husrum och mat, mot det att denne förrättade
vissa redaktionsgöromäl vid Eriksons tidning. De bada gubbarna
blevo emellertid osams, och den räkning, som Eriksou skrev mot
Widstrand, och som denne sände mig i avskrift, var sådan, atl man
icke visste, om man skulle skratta eller gräla däråt. Widstrands
fordran var nedprulad lill det lägsta, medan Eriksons var
uppdriven lill det orimliga. Efter elt skamligt högt tilltaget pris
lör tryckningen av Widstrands tidning och för hans inackordering
följde sä komiskt avfattade och barocka poster som dessa:
Widstrand skadat tidningen genom sina artiklar för mycket mer, än
vi kunna beräkna, men låt oss säga 75 dollars. Annat dylikt J50
dollars. Del påminner nästan om den svenske advokatens räkning:
För havd tankemöda .100 kronor.
De sista ären av sitt liv tillbragte Widstrand i en koja ensam
med sina böcker. I början av 1880-lalet besökte den svenske
tidningsmannen Ernst Beckman honom och fann. soin han uttrycker
del,- >den blodtörstige Ironskåkaren i sin vindskupa, tuggande råa
havregryn. I skrif| en sä förfärlig omstörtare , heter det vidare,
var han ansikte mot ansikte en beskedlig, vänlig, hjälpsam
personlighet. Till sitt yttre är Holhuggarens utgivare en liten halt gubbe
med elt fredligt ansikte ocli elt par godmodiga ögon. vilka blickade
fram bakom brillor med spruckna glas. En gång blixtrade det
till i dessa ögon. Jag frågade honom, om han aldrig tänkte besöka
Europa. Det törs jag inte. lydde svaret: jag kunde då möta en
kung på gatorna, och det tål jag inte. da blir jag sjuk. Wid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
