Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Svensk amerikanska typer, karaktärer och original
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 il)
och som l)iii) tydligen tog för en av sina arbetskamrater, var
gubben Nelson- själv.
Nelson var. särskill för en person i hans samhällsställning,
alldeles ovanligt Härdfri och enkel i böjelser och smak. Då lians
kamrater inom affärsvärlden, handelsfurstar och indra pampar,
samlades pa sina klubbar, föredrog Nelson alt tillbringa sina lediga
stunder i lag med landsmän, enkla och anspråkslösa som han
själv. Vänskapen led alls inle avbräck av hans växande
ekonomiska och sociala framgångar , skrev hans minnestecknare red.
Gillgren i den svenska Scattletidningen 1’arcific-Tribunc, -han hade
för gol t huvud för att bli hög och för gott hjärta för alt bli
reserverad i sitt umgänge. Han förblev oförändrat samme hjärtlige,
gladlynte vän och kamrat, som ban var, da kampen gällde
dagligt bröd.
Med tanken på hans enastående givinildhet i del fördolda ma
man väl pa honom tillämpa, vad Magnus El mblad skrev i sin
härliga dikl om Garibaldi
Nu ligger hjälten slagen, och folken klaga:
Vem skall Eliasmantcln, den fallna, laga1.’
Samma år. som N. 11. Nelson avled, bortrycktes en anuan
människovän och välgörare, vars hjälpsamhet log sig uttryck pa
annat sätt än Nelsons och var inriktad pa ett bestämt ma| och
därför gav elt varaktigare resultat. Det var grundläggare|) av
del s. k. Källmmiska barnhemmet i Brooklyn, (lustar Källman. Han
föddes i Karlskoga, Värmland. 1861. Hedan i Sverige ägnade, ban
mycket av sin tid och sina krafter al sina lidande medmänniskor.
1 början av 1890-talet reste ban lill Amerika ocli bosatte sig i
Brooklyn. I nder de första ären arbetade ban i sitt yrke som målare
och hade goda inkomster. Men ban gav bort vad lian ej själv
behövde och |inbragte sina fristnnder med all besöka nödslällda
landsmän, sjuklingar och fångar och kände en stark åtrå efter atl
få belt och hållet ägna sig al barmhärtighet. Slutligen beslöt han
alt söka fa till stånd ell barnhem. Han rådgjorde med några
pastorer och kyrkmedlemmar och fann mänga, som gynnade
förelaget. Ar 1898 grundades den anstalt, soln fått namnet Källmans
skandinaviska barnhem. Snart befanns hemmet för I i let, och elt
annat, större och båttre, köptes för 28,500 dollars, Gåvor inflöto
aili rikligare, i samma man företaget tilldrog sig intresse inom de
olika skandinaviska kyrkorna och föreningarna. Källman var
barnhemmets föreståndare till sin död. som inträffade 1907. efter del
han undergått blindtarmsoperation. 1 barnhemmet vårdades ila
ett 60-tal barn. Över 2.000 personer närvoro vid Källmans
begravning, det största antal som samlats vid någon svensk mans bår
i New York eller Brooklyn med undanlag av |olin Ericssons.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
