Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Bilder och episoder ur det svensk-amerikanska livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:376
beställt. Det utgjordes huvudsakligen av några porträtt tv svenska
stormän, en del skolkartor och botaniska tavlor frän svenska
skolor saml en för övrigt märkvärdig klocka, som en svensk i
Alaska förfärdigat av idel björkkvistar. I ett par rum förevisades
mot inträdesavgift en tavla icke svensk och vid ömklig belysning en
serie rörliga bilder från Europa. I en av de amerikanska
byggnaderna var en av en svensk-amerikansk uppfinnare högst sinnrikt
uttänkt självspelande fiol utställd.
Till den svenska utställningen i San Francisco 1915 anslog
Sveriges riksdag 600,000 kronor, varjämte i Svensk-Amerika
insamlades 21,000 dollars, därav över 15,000 bland svenskarna i
California. Den svenska byggnaden uppfördes efter ritning av
arkitekten Ferdinand Boberg i Stockholm, och inredningen
fullbordades av arkitekt S. Ydrén. Byggnaden betraktades som elt
mästerverk, och den svenska utställningen däri såväl som i
konsl-palatsel var mycket rikhaltig och synnerligen väl ordnad. Sär
skill väckte stålvaru- och konstutställningen Stort uppseende.
Bland de tusenden och åter tusenden, som särskilt efter de rika
guldfyndens dagar på 1890-talet dragit till Alaska, för all om
möjligt i en handvändning bli rika. ha funnits många svenskar.
Lockelsen spred sig ju till själva Sverige, där elt bolag bildades
i ändamål all tillgodogöra sig något av de nva guldfältens innehåll.
Detta bolag hade, eller vad jag hört berättas, föga framgång, ehuru
en geolog stod i spetsen för den utsända expeditionen. Detsamma
gäller om flertalet andra, som grundat sin guldsökning på
vetenskapliga teorier. De flesta, som funnit guld. ha varit personer
ulan någon vetenskaplig bildning, ja ofta ulan någon bildning alls.
I delta fall mer än i många andra synes framgången bero på ren
tur. Somliga leta träget och ihärdigt i åratal och finna intet,
andra hinna knappast beträda den nya marken, innan de rent av
stå på näsan över en guldåder.
1 allmänhet torde det vara sa. att Alaskafararna ha för avsikt
alt. så snart de gjort elt ordentlig! fynd och inhöstat etl
’betryggande kapital, eller om de ej inom rimlig tid finna någol, återvända
titi civilisationen, men många glömma dessa föresatser och bli till
sist så vanda vid och t. o. m. förtjusta i de nya förhållandena,
alt de efter återkomsten lill civiliserade trakter icke trivas, utan
längta tillbaka till norden. På flera platser i Alaska såsom Nonie
och Valde/, m. fi. finnas hela små svenska kolonier, och de, som
varit bosatta där någon lid, tala alltid med hänförelse om livet
och trevnaden där. I det fria, obundna livet i ett nytt vilt land
måste ju alltid ligga en viss ljusning för en frihetsälskande natur.
Vildmarken äger en särskild lockelse. Det är den. som Jack
London så mästerligt tecknat i sin berättelse The cail of the wi|d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
