Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Bilder och episoder ur det svensk-amerikanska livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:583
ilen plats han utstakat, sålde den därpå för 60.000 dollars samt
flyttade lill California ocli köpte sig en fruktfarni. .Men
Brynte-son stannade kvar på guldfälten i många ar. Därefter flyttade
lian först titi California, sedan till Sverige, där han köpte stora
skogsområden. Han lär visst nu vara återbördad till Amerika och
bosatt i Michigan. Hans och hans kompanjoners historia visar,
vilken roll slumpen kan spela i guldgrävarnas liv, tv ingen kan väl
vilja påstå, att det var geologiska, mineralogiska eller andra
logiska insikter, som hjälpte dem att räkna ut, var guldel skulle
finnas, och gjorde dem titi miljonärer på några fa år.
En synnerligen intressant Alaskatyp var handlanden,
guldgrä-varen, hotcllmannen och senatorn Conrad Freeding, som frös ihjäl
på själva tacksägelsedagen, den 30 nov. 1910. Han var född i
Värmland 1869, men uppfostrad i Halland,
lian genomgick några klasser i
elementarskola, hade därefter anställning i Hallands
bataljons musikkår och reste i början av
1890-talet till Amerika. Han öppnade
speceriaffär i Scallle, deltog verksamt i det
svenska föreningslivet och intresserade sig
särskilt för skådespelarkonsten Han
organiserade det första amatörsällskapet och
uppträdde själv med stor framgång i pjäsen
Bika morbror. 1897 greps ban av
guldfebern och reste lill Alaska. Tre ar senare
återkom han lill Seattle med 11- eller 12,000
dollars. Pä äkta guldgrävarinanér gjorde
han sig glada dagar med påföljd atl kassan
snarl var i del närmaste tom. Tillsammans
med en god vän for ban lill Alaska
igen. De hade med sig ell förråd av förnödenheter, beräknat alt
räcka i tvä är, men deras bat kantrade, och allt gick förlorat,
l-reeding arbetade sig tillbaka till San Francisco och förtjänade
där sä pass mycket, atl han redan 1902 kunde återvända till
Alaska. Han hade lyckan med sig. och något år senare kom han
lill Seattle efter alt ha såll en gruva för 6,000 dollars saml började
diversehandel. Längtan till guldlandet drev honom snarl alt sälja
affären och bli Alaskabo pa nytt. Han slog sig ned i Nonie som
handlande, deltog i politiken, blev väld titi medlem av
stads-slyrelsen, lill borgmästare och slutligen lill senator i territoriets
första lagstiftande församling. Det var då han gjorde sin märkliga
vinterresa med hundar och släde från Nonie till Junvau, en färd
på 2,000 mil :l,22f> kilometer , vilken blev vida bekantgjord genom
tidningspressen, och vartill säkerligen ingen annan lagstiftare
någonsin gjort maken. Närstående bild visar Freeding och lians
ekipage vid ankomsten till staden Valdez efter tillryggalagda 1,200
Conrad Freeding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
