Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Bilder och episoder ur det svensk-amerikanska livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därom? Jag har åtminstone inte sett något. För resten är det
ju inte länge sedan jag hade brev från Söderström. Det måste
vara någonting galet med de här dödsnotiserna.
Minns du icke-, frågade jag. »att onkel Ola också nyligen
omtalades som döf| och miljonären Lindblom och andra’.’
Jo visst, aha! Det är någon spjuver där borta i Sverige, som
kokar ihop de här dödsfallen.
Vem tror du det är?»
Det kan väl inte gärna vara någon annan än . > Ilär nämnde
han samme individ, som de svensk-amerikanska tidningarna förul
gissat på.
Alldeles min tanke. Men hur kan det vara möjligt, att de
svenska tidningarna mottaga och offentliggöra sådana ankor?
Begripa de inte, at| dödsfall bland svensk-amerikanerna ovillkorligen
måste bli bekanta för våra tidningar, innan någon i Sverige kan
få kännedom om dem? Eller laga de in lögnerna med uppsåt,
för atl förarga oss? Flera av våra tidningar ha ju redan för
länge sedan påpekat det ofog. för vilket den person, du nvss
nämnde, med eller ulan skäl misstänktes. Detta borde väl vara
nog för att öppna ögonen på dem.
la, men felet är . inföll red. Gillgren, som under liden slutit
sig till oss och åhört samtalet, att våra tidningar icke läsas pa
de svenska redaktionslokalerna. Man ignorerar dem. Vi kunna
silta häl- ocli påpeka misstag och galenskaper för dem, hur myckel
vi vilja. De läsa icke. vad vi skriva, och även 0111 de någon
gång få syn på något, bry de sig inte om det.
Emellertid blev det slut pä avlivningen, sedan ofoget än en
gång offentligt påpekats, och först långt efteråt gjordes ett matt
försök att påbörja den igen. men det fortsattes icke. Kanske
Sverigetidningarna börjat läsa våra tidningar, så att våra protester
mot sådant, som synes oss otillbörligt och oriktigt, icke mer
förklinga ohörda, såsom mestadels varit fallet hitintills.
Samkänslan mellan svensk-amerikaner och hemmasvenskarna bör
väl kunna stärkas nu. sedan ett flitigare andligt ulbyte mellan
Amerika och Sverige blivit förmedlat genom en stiftelse, som,
ehuru varken svensk eller svensk-amerikansk till sitt ursprung,
dock gagnar svenskarna å ömse sidor om oceanen. Jag syftar på
den av dansk-ainerikanen Paulsen genom testamentarisk!
förordnande inrättade Scandinavian-Ameriean Foundation, som årligen
utdelar stipendier till skandinaver för idkande av studier i Amerika
och Skandinavien. I nder de senaste I ären lia av denna stiftelse
ej färre än 58 stipendier utdelats, fran 22 à 750 dollars stycket
till norrmän svenskar och danskar, som önskat bedriva
specialslodier i Förenta staterna, ocli dc övriga lill \merika-skandinaver,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
