Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Det så kallade svensk-amerikanska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13S
mö di kan. Si sa liära tänker di: ’Di sa allt bli bra supprajsadq
isurprised, överraskad) nu bå stodentera à professorera, nor (Ii
får si, hur mö ja kan allaredan. Ja blir la så gött söm den smartaste
di ball där nere.’ F. fleck a söm va här å sloderde, ho äktade,
söm öm bo vatt disäppainladcr (disappointed, besviken , för att
inte bà presidenten a fakulteten va nere ve dipolen depot, station
å mölte henne nor lvo köm. Såna dära di får allt kömma nor
nåra päggs (peg, stegpinne), inna di bier tru (trough. färdiga . De
finns pöjka söm tror, att sä fort söm di blir inrullata (cnroUed,
inskriven i fressmenklassen (freshman dass, lägsta klassen , så
finns de inte mö mer för döm te lära. Men så när di liar böjlt
på i nöra år le, då tjänsar di allt sin niajn» (change mind, ändra
mening .
Mycket träffande har också Aron Edström återgivit de
välmenta upplysningar och råd han vid sin ankomst till Amerika
erhöll av en några år förut utvandrad smålänning: Ju inöst läk
god càr av jur hält just i de beginning, annars kan ju inte
expekla alt leva lång, ty klimatet är different from det i Sveden.
Jag var sick i två summers, bekas (bceause, emedan) jag inte
tog cär av mej i de beginning. Annars är klimatet inte att kompläna
;complain, klaga) över, å mönna porsens persons, personer säjer,
att de ä lika golt som i Sveden. Men purti bard wörk är det
atl get along i Amerika, det kommer ju alt feind aut (find out,
utröna). Jag hör, alt ju tänker att gå till rällräden to wörk. Ja.
där mäkar en nock god bisness, bara en får remäna (remain, förbli i
utan någon som belsl ansträngning å deras sida att göra sig lustiga,
frisk. Men verri bard är det, ska jag säja, att slipa i tents på
bluffar mellan svampar (sova i tält på backarna mellan träsken
och fajta med muskiter mornings och ivnings. Mot muskiter
hjälper nätting så väl som atl smäka ’röka) i kampen (lägret ,
för sniåk likar de inte ett tal (at all, alls). Bästa bissuet pm
vintern för ju är nock alt wörka i de woods eller kutta kårdwood
(hugga famnved för farmare. Ju kan nock inte örna ’carn, förtjäna;
så mycket om vintern, men ju kan at list säva jur månni och inte
spänna (spend, förslösa) dem på bärdinghus och salooner, 0111
ju fixar tings så att ju är hissi al de jir raund» (ställer sä till.
atl du liar alt göra hela året om).
Lika komiska förvrängningar som dem Ninian Wærner med
flit uttänkte för sitt Tollénspràk kan man emellanåt få höra
bland svensk-amerikaner, i vilkas ordförråd sådana insmugit sig.
lin farmare uppräknade för mig flera skadedjur i hans trakt,
bland dem de farliga centerpisarna. Det finns ett ord. som heter
centerpiece och som betecknar nägon sorls bihang lill kölen på
lustjakter. Men farmaren hade tanken på den mdngfotadc centipede,
en sorts skolopender, som förekommer i ökentrakterna. En
skogsarbetare berättade för mig, att han en hcl vinter arbetat vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
