Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Det så kallade svensk-amerikanska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:110
mannen höll på att smörja vagnen (vvagou, vagn; greasc, smörja ,
fast <lol kom att låta som nägonling lielt annat.
Somliga svensk-amerikaner, som sällan ha tillfälle alt tata
svenska, hlanda upp svenskan med engelska ord. utan att förvränga
dem eller giva dem svenska ändelser. Då kommer den s. k.
svensk-amerikanskan alt låta pä ett hell annat säll än i förut
anförda exempel. Följande må tjäna som prov: En svensk, som
ville ha ett av honom uppfunnet eller förbättrat
musikinstrument annonserat, gav mig uppslag lill annons med dessa ord:
Elektrisk belysning på mina instrument. Mjuk. behaglig ton. Äkta
Svedish stil. Mina glasses och milt ncw instrument med cightccn
and twcnty lamps. Folk skall bli suprised to see det, too. M juk
och soft sweet ton. Min egen uppfinning. Arbetat li/j är etter
någonting like tliat för alt fa opp det i sin shape. Same kind
of instrument är spelal med käppar, men jag spelar det utav stål,
importerat Sandvikens stal. Det har skruvar. Alltid händigt to
havc a thing like tliat monkeywrench. Vou can skruva det tight,
så det tion t move. Elektriciteten är en great thing, the onlv
thing som go. När mina lampor äro lighted up, it is a great thing.
Dylika personer, som glömt svenskan så. atl de omöjligen kunna tala
den oblandad, ha i somliga fall icke i ersättning lärt engelska,
utan blanda den med svenska ord, sä all deras tal låter ungefär
lika, vare sig de tala med amerikaner eller med svenskar. Om
dem kan man säga, all de icke ha något språk alls, fast de
förmodligen förstå bägge språken, när de läsa eller höra andra tala
dem. En gubbe utgöt sig så här om en granne, som talat om
att resa till Alaska, men som tycktes honom för gammal för ett
sådant företag: lie has saitl all winter, be is going lo go. Vad
skall ban där? Just the same 1 should take mine wife along
and go. \Vouldn’t we be fool? Me dont speak sensible. På the
frukt man lcarn to know the trce. Mc bas tried so manv diffcrence
thing, and |here is nothing has been success. IIc bas said that
lie was Christian and apostle and everything come to him in
dreams. lie bas fasted. Me. skulle starve himself to death. Me
bestämde sig för att dö. Die då! Men när he commcnced to get
liungry, lie ät. Ile makes a honorable living med bard work, so
far som that concer, but his talk don t corrcspond. He kan inle
förbättra sig själv go up lliere and suffer. No use for me or him
that has hun to this age to try and stånd that pressure. Jag
var pinad av skratt, när jag satt och skrev ned denna gräsliga
engelska, medan ban talade, men tlen, som förstår meningen
av-gubbens ord. finner idéerna, som ban ville uttrycka, kloka nog
och alls icke så konstiga som hans språk.
Till svensk-amerikanskan kan man på såll och vis även räkna
de namnföråndringar, som göras av svensk-amerikaner. De. som
bela Person, kalla sig Pahrson, Pearson, Pierson eller Pierce.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
