Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pennsylvanien.
Alla, som tillöra en orden af nämnda art, t. ex. frimurarna, bära
dess märke i knapphålet. Elever och lärare vid skolorna bära ofta
på samma sätt sitt colleges märke.
I.
Socialismen i Amerika.
Det är en känd sak, att socialismen i Amerika är långt ifrån så
mäktig som i många europeiska länder.
Emellertid finnes äfven i Amerika ett organiseradt parti, som
bekänner sig till den vetenskapliga, tyska socialismen, alltså till den
marxska teorien. Först 1890 hom dock denna organisation till
stånd. Under 1880-talet hade redan Edward Bellamy skrifvit sin i
ofantliga upplagor utgående bok Lopking Backward, hvilket arbete
dock icke erkännes såsom renlärigt.
Striden om ett ord har spelat en roll i den amerikanska
socialismens historia. Detta ord är demokrati. Som bekant benämnas de
två stora politiska partierna i Amerika republikaner och demokrater.
Men båda dessa karakteriseras af socialisterna såsom
"kapitalistiska". Den tyska benämningen socialdemokrati kunde därför
icke antagas, utan de amerikanska socialisternas marxska
organisation bår namnet Socialist Labor Party. I bitter strid mot detta
parti står det af Eugene V. Debs 1897 grundade Socialdemokratiska
partiet, som icke vill veta af den tyska socialismens stränga
disciplin och vetenskaplighet. De röstsiffror, som Socialist Labor Party
förfogat Öfver, utgjorde 1890: 13,331; 1898: 82,204; 1900: 34,191. I
ett land med Amerikas folkmängd är detta icke mycket.
Skandinaverna, åtminstone i östern, tillhöra nog icke
socialistpartiet i större procenttal än befolkningen öfver hufvud taget. I
Boston m. fl. städer finnas särskilda skandinaviska
socialistföreningar. I New York finnes en svensk dylik.
Amerikanerna liksom engelsmännen torde vara för
individualistiskt anlagda, för att någonsin den verkliga socialismen hos dem
skulle vinna insteg. Också förespår Eugen Richter i en bekant
satir, att Amerika, England och Schweiz aldrig bli eröfrade af
socialdemokraterna. Det tredje stora politiska partiet i Amerika,
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
