- Project Runeberg -  Svensk-Amerikanerna : Deras materiella och andliga strävanden /
119

(1904) Author: Carl Sundbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

df.t väldiga chicago.

att kallas svensk, då lefver svenskheten därute evinnerligen, men få
"de fega, ljumma och halfhjärtade" öfvertaget här hemma, då är
det också slut därute! Ja, skulle vi också dö här hemma, blott vi
falla med ära, då är Sverige räddadt i Amerika, men lefva vi med
skam här, då skall intet Sverige uppstå där.

Utöfver programmet talade konsulatsekreteraren hr A. R.
Gros-stephan, dr Emanuel Schmidt vid Chicago-universitetet, dr C. G.
Lagergren vid svenska teologiska seminariet i Morgan Park samt
teologie dr C. A. Evald, kyrkoherde i evangeliskt lutherska
Imma-nuelsförsamlingen "på nordsidan", alla på det hjärtligaste
bringande hälsningar och välönskningar.

Så var denna historiska afton slocknad. Men dess minne det
iefver.

* *

*



Ett land och ett folk lär man naturligtvis bäst känna i
hvardagslag, då man möter en hvar vid hans dagliga sysselsättning och ser
allting redt till arbete och förtjänst. Men många sidor i en nations
karaktär finnas utan tvifvel, som endast eller åtminstone tydligast
framträda vid mera ovanliga tillfällen, likasom i den enskildes
karaktär många egenskaper slumra för att först framträda i stunder af
större glädje eller större sorg, än hvad det enformiga hvardagssläpet
förmår framkalla. Den, som önskar lära känna ett folk för att efter
förmåga bilda sig ett omdöme om dess lifsvillkor, måste därför
känna sig tacksam att — oafsedt den hjärtliga välmeningen för öfrigt—
bli satt i tillfälle att få möta dess representanter i festernas
stämning och i högtidsskrud. Det finnes också andra skäl, som öka
denna tacksamhet. Ty lika så visst som människan icke lefver af
bröd allena, lika så visst finnas vidder, som vi önska öfverblicka,
andra än dem, där vi. ehuru häpnande öfver de storartade
proportionerna, tro oss begripa det faktiska förhållandet mellan t. ex.
åkerbruket och världsmarknaden förmedelst den till storindustri
drifna Deeringska och Molineska redskapsfabrikationen,
elevators-systemet och transportmedlen. Sådana andliga vidder äro våra
svenskamerikanska bröders egen känsla af och uppfattning om sin
plats bland nationerna och om den storartade roll, som de själfva
spelat i vår tids folkvandring. Ganska ringa finnes ännu skrifvet
härom, och våra dagars svenskar i Sverige ha ännu icke kommit till
insikt om hvad Svensk-Amerika i verkligheten år. Men i högtids-

119

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svammateri/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free