Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
röck island, amerikas uppsala.
stäna har icke kommit till genom ett riksdagsbeslut eller genom en
rik testators nyck — Augustana är rest långsamt men säkert af våra
nybyggare där ute, samtidigt som de själfva reste sig från armod
till välstånd. Augustana har en historia, och den historien är på
det innerligaste sam man väfd med den svensk-amerikanska
nationens egen historia, det är en af denna historias ädlaste kapitel, dess
Psaltare, dess Höga visa, hvarur kärleken, de fattiga emigranternas
i fjärran land tysta, starka kärlek till deras fäders språk och tro
talar — allt under det de voro afglömda af sitt eget fädernesland och
de ledande där.
Men i dag står Augustana i sin ädla enkelhet på den fastaste
grund, en grund, som icke mera vacklar. Ty det går väl an att
göra skolor på administrativ väg och genom lagstiftning, men de
själfvuxna, de ur ett lefvande behof uppkomna, de äro kraftigare.
Gustaf II Adolfs bordsilfver och lllinoissvenskarnas första fattiga
silfverdollrar ligga i botten på Uppsalas och Augustanas kassaskåp
såsom änkans skärf i offerkistan i Jerusalems tempel, mera värda än
alla andra skatter, som någonsin under tidernas lopp dit läggas
kunna. Augustana är för svensk-amerikanerna hvad Heidelberg
och Jena äro för tyskarna, hvad Salamanca är för spanjorerna och
Oxford för engelsmännen: en del af deras egen bildning, en
klassisk ort, där starkare än på andra ställen blomman af deras
nationalitet slår ut sina kronblad och sprider sin vällukt.
De grundläggares namn, som i förening med Augustana och den
svensk-amerikanska bildningens första gryende vårdagar aldrig •
skola förgätas, äro först och främst L. P. Esbjörn, T. N. Hasselquist,
Erland Carlsson och Jonas Swensson, alla numera ingångna i den
sista hvilan. En af grundläggarna, hvars ära af det utförda verket
är lika stor som. de nu nämndas, är dock vorden ännu kvarlämnad
liksom för att skydda och öfvervaka detta verks utveckling, det är
doktor E. Norelius, för närvarande Augustana-synodens president,
såsom sådan i ärkebiskops stad och ställe och utan tvifvel intagande
den förnämsta och ansvarsfullaste platsen inom vår dotternation i
Amerika. Kring hans vördnadsbjudande gestalt grupperar sig nu
ett yngre släkte, som vid Augustana gjort sig förtroget med sin
svensk-amerikanska nationalitets traditioner, och som därifrån
utgår för att bygga vidare på sitt andliga rikes utveckling. Man må i
Sverige göra sig klart följande ur Svensk-Amerikas historia:
År 1851 grundades af en mängd olika nationaliteter, som dock
J43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
