Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
röck island, amerikas uppsala.
Sedan professorer, lärare, elever och allmänhet här församlats,
började förmiddagens högtidlighet med psalmsång och orgelspel,
hvarpå presidenten dr Norelius höll högtidstalet.
1 den vördade åldringens ord fördes hans åhörare tillbaka till de
tider, då dessa nejder, där kulturarbetet nu så ifrigt och lyckosamt
pågår, ännu voro ödemarker, genomströfvade af indianer. Floden,
hvars yta från kapellets fönster syntes glittra i aprilsolen, var den
enda kommunikationsleden, och talaren påminde om huru han och
gamle pastor Esbjörn en gång år 1850 färdats här uppför floden
samt slagit läger på den "klippiga öns" södra strand, då de voro
stadda på en missionsresa upp till de svenska nybyggarna i det
aflägsna Minnesota,
dit en resa under de
gamla tiderna var ett
företag, som kunde
kräfva en tid af flera
månader, och
hvarom man sade sig
hoppas hinna fram
— icke den eller den
dagen — utan "på
våren" eller "på
sensommaren."
Han talade om
dessa första tiders
enkla förhållanden,
om huru vid den
första ordinationen i Mendota moskiternä i sådana svärmar
stormade an mot det enda talgljuset, att det samma slocknade och
den heliga akten måste afbrytas, emedan församlingen plötsligt
befann sig i fullständigt mörker. Vi fördes också i hans berättelse
upp i Minnesotas skogar, där de gamla grundläggarna under
otroliga mödor och försakelser uppsökte landsmännen för att bringa
dem ordets och sakramentens tröst i deras egen stora nöd och —
som det ofta tycktes — hopplösa kamp mot ödemarkernas fasor.
Men under allt detta hade dessa viljekraftiga, offervilliga, i sin
Herres tjänst stridbara män dock alltid kraft öfrig att hålla fast
målet för sin sträfvan och att rätt förstå och rätt leda
utvecklingsgången af det hela. Därför voro de outtröttliga i att, ehuru själfva
157
Svenska yrqfgärden i AnUover, III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
