Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
med de svenska farmarnas i västern, dock är vida bättre än
om de kvarstannat i Sverige.
Dessa invandrares naturliga läggning och
lefnadsförhållanden hafva kommit dem att dela sina ideella intressen åt olika
håll. Liksom de äldre invandrarna hafva de grundat och
uppehålla en storartad kyrklig verksamhet med åtföljande
läroanstalter och välgörenhetsinrättningar. Det svenska
föreningsväsendet i våra städer har till stor del uppstått genom dessa
invandrares samhörighetskänsla i förskingringen, och många
ägna sina krafter åt föreningslifvet. Andra hafva på lediga
stunder ägnat sig åt sången och nedlagt ett synnerligen
akt-ningsvärdt arbete för bevarande af svensk sång ibland oss,
under det andra åter hänförts af den moderna
nykterhets-idéen och verka för dess utbredande.
Från midten af 1890-talet vidtager ett nytt skede i
emigrationen, både beträffande dess orsak och emigranternas
lefnadsställning. Detta skede ligger oss allt för nära för att
kunna bedömas, hvadan jag här endast kan göra några
allmännare antydningar. Under detta skede hafva de
ekonomiska förhållandena i Sverige icke varit sådana, att de
ovillkorligen behöft afskräcka någon från att stanna hemma.
Jordbruket har arbetat under bättre konjunkturer, och
industrien har antagit storartade proportioner och blifvit en
verklig storindustri. Från statsmakternas sida hafva flera
åtgärder vidtagits till arbetsklassens bästa, såsom t. ex.
egnahemsrörelsen. Genom införande af allmän rösträtt har
slutligen människovärdet fått ersätta penningvärdet, då det
gäller val till riksdagen.
Det är ett annat Sverige nu än på 1880-talet, och
jord-frågan och brödfrågan kunna icke mera räknas som direkta,
drifvande orsaker till emigrationen. Icke dess mindre
utvandra tusentals svenskar hvarje år, ibland ända upp till
15 à 20 tusen.
Hvad är orsaken härtill? Jag tror man kan påvisa två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
