Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Dessa båda metoder ha sina fördelar och sina nackdelar.
Den metod, som tillämpas här, förhjälper majoriteten af
medborgarna att för ett visst ämbete få den de önska, under
det man i Sverige får vara belåten med den man får. Det
händer därför stundom där, att en utnämning mottages med
starkt ogillande; dock får man samtidigt komma ihåg, att
minoriteten här i landet alltid får den, som den icke önskar.
Större betydelse än denna olikhet äger dock tidsperioden
för valet här och utnämningen på lifstid i Sverige.
Tjänstemannens val för en viss tid här har sin fördel däri, att om
man fått en olämplig person, kan man bli af med honom vid
nästa val. Å andra sidan lockar de politiska kastvindarnas
osäkerhetstillstånd den amerikanske tjänstemannen att göra
bästa möjliga nytta af sin plats. Han blir mottaglig för
graft. Tjänstemannen i Sverige känner sig trygg i sin plats,
som ingen kan taga ifrån honom, äfven om han skulle vara
mindre lämplig. Detta lockar till lojhet och öfversitteri mot
allmänheten. En motvikt häremot ligger dock i
befordrings-systemet. Den tjänsteman, som visar prof på duglighet och
nit, kan hoppas på snabbare befordran.
Vid jämförelse mellan Sverige och Amerika i socialt
hänseende kan man ännu få höra det barocka, att "här kan man
kalla alla för du och behöfver inte krusa som i Sverige".
Klyftan mellan högre och lägre samhällsklasser är nog lika
bred här som i Sverige, ehuru de yttre former, under hvilka
medlemmar af olika samhällsklasser tangera hvarandra, icke
så direkt som i Sverige markera samhällsskillnaden. Det är
ej sed här, att en man tar af hatten för en annan. Det finns
nog icke i Sverige någon enda industriidkare, som så
föraktar sina arbetare som en Pittsburgh-millionär gör här.
Men när en svensk arbetare tilltalar sin arbetsgifvare, får
han först ta af sig mössan och hälsa och i samtalet kalla
honom patron eller disponenten och blir ofta kallad du till-
Svmsh-amerikan-tka meditationer. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
