Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henric Schartau (Radioföredrag i Åbo 9/2 1932)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
och där i yttre rummet, en och en insläpptes i sänder,
och ut gick ingen utan varaktiga intryck. Det är icke
för mycket sagt, vad någon om honom yttrat, att en
helgongloria ofta omstrålade hans ansikte. Glansen
därav var aldrig större än när man såg honom på nära
håll, i enrum, uti hans djupt i huset ingående,
halvdunkla studerkammare."
I själva verket har väl Schartau som ingen annan
nordisk kyrkoman under de sista två hundra åren förstått
att ge den enskilda själavården — bikten och
avlösningen inför territorialförsamlingens präst — en central
ställning i folklivet. Därigenom ha de prästerliga
ämbetsbärarna på schartauanskt håll fått en makt över
själarna, som ibland kunnat missbrukas. Men ingen
torde numera bestrida, att detta säregna protestantiska
biktinstitut i det stora bela betytt en kraftkälla, vars
religiösa och folkpedagogiska värde knappast kan
överskattas. Inför den inre tuktlöshet och sönderslitenhet,
som gör den moderna människan till en lekboll för
drifters och demagogers snabbt växlande inflytelser, har
man lite varstädes börjat resa kravet på en biktens
förnyelse inom protestantismen. Måhända får den ofta
med hån och förakt avspisade schartauanismen här som
i annat visa väg till en för svenska kyrkans framtid
avgörande syntes mellan gammalt och nytt.
Man talar ibland om Schartaus benhårda ortodoxism,
och det skall icke fördöljas, att han som andra samtida
ibland kapslade in de religiösa värdena i ett skal, som
en nutidsmänniska har mycket svårt för att knäcka.
Att han uppammat en luthersk konfessionalism med
ganska snäv horisont torde också vara visst och sant.
Men renlärighetens betydelse låg för honom dock
framför allt däri, att den skänkte klara och fasta
linjer åt den kristna livsföringen. En ortodoxi, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
