Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Läsareprästen” som predikant — i folktraditionen och i verkligheten (Sydsvenska Dagbladet 2/5 1926)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
och kommunionförhör. — Märk noga! den der hafver
öron att höra, han höre! Nå vidare, jag har omtalat,
som ni hör, Apostelen Nathan, en ärad man i sin tid,
som gick den raka vägen och icke bugade sig
hvarken för den ene eller den andre, men slutade
ändå sin bana med heder. — Hör hvad jag säger!
stöt på den där käringen som sitter och sofver! Öppna
fönstret, här är så qväft! märk noga! nå vidare! ja,
om han ännu lefvat, hade han visst icke fruktat för
nutidens girigbukar och bränvinsmän. I Djefvulens
Generaler, som blott söken att roffa allt hvad verlden
äger, och som icke tänken på efterverlden! Milde
Herre Gud! det är alldeles förskräckligt! Nej, en rätt
kristen handlar annorlunda. En sådan kommer upp på ett
högt berg, hvarifrån han skådar den ena egendomen och
palatset efter det andra och tänker icke, der bor en
Grefve, der en Friherre, der en Patron, der en
Nämndeman o. s. v. Han tänker icke på allt detta, såsom en
rätt kristen — och kan icke gerna räknas till dem som
rota med svinen. Ja, de rota och rota; ju längre de
komma ned i smutsen, ju förträffligare och herrligare
skall det vara. Nyman! har du en tolfskilling eller en Rdr
som ligger på kistbottnen, så låt den komma upp och
gå ut och förtjäna ränta, eller att dermed hjelpa den
fattige och nödställde — sådan är jag till sinnes. Märk
noga! den som hafver öron att liöra, lian höre! Nå
vidare i Guds ord, sitten och stån icke som träbeläten,
men bara jag vill röra på den strängen och tala om pest
och hungersnöd, då tjuter ni och vrålar den ene värre
än den andre — jo, hjelpa mig för eder. Nu har jag
sju söndagar å rad talat om kakor och snömos, men
hjelpa mig skall jag härefter, 0111 icke I omvänden eder,
salta både kål och välling. —- Jag hafver nu i dag
gifvit mina rättrogne tröst, och I, Wemmerlöfs husmän,
4. — Svenskt och Angloamerikanskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
