Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkan och nykterhetsrörelsen (Sydsvenska Dagbladet 21/3 1926)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
kunde användas som kreatursfoder, sa ville han fråga:
skola människorna då verkligen "utsugas och utarmas
för att deras oxar och svin må rätt förträffligt kunna
gödas?" Och när man gjorde gällande, att
brännvinstillverkningen till den grad "ingått i enskildas, ja i hela
provincers ekonomi", att den icke kunde undvaras, så
hävdade han med mycket eftertryck, att ingen har
skyldighet att supa för att brännvinsbrännarna må få sitt
levebröd. Vilja dessa icke söka sig ett annat
näringsfång, så må de "hellre dö och provincen för en tid
förvildas och förödas... än att hela Sverige skulle bliva en
tiggarståt, sedan det kastat sin must i
brännvinspannorna".
Den snabbt framväxande nykterhetsrörelsens ledare
hade emellertid enligt Reuterdahls mening redan hunnit
göra sig skyldiga till sådana överdrifter och missgrepp
av psykologisk, moralisk och religiös art)(|sjMjjt man med
skäl kunde fråga, om det goda syftet icke vore på väg
att förfelas. I själva verket mynnade hans artikel ut i
en kritik, som i det Wieselgrenska lägret uppfattades
som ett slag i ansiktet på alla sanna nykterhetsvänner.
Med sin konservativa läggning kunde han icke känna
sig tilltalad av den i samband med liberalismens
genombrott på 1830-talet framträdande benägenheten att bilda
föreningar för allehanda ändamål, vilkas tillgodoseende
av ålder legat i händerna på kyrkans eller statens under
ämbetsmannaansvar handlande myndigheter. Han
kunde det så mycket mindre, när det gällde föreningar,
vilkas medlemmar måste förbinda sig till mer eller
mindre absolut avhållsamliet från starka drycker under
någon längre tid, stundom för bela livet, ty här var det
enligt hans mening fråga om en ur såväl religiös som
moralisk synpunkt förkastlig begränsning av den
enskilda människans frihet. Liksom Stenbäck vill Reuter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
