Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkan och nykterhetsrörelsen (Sydsvenska Dagbladet 21/3 1926)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
emot nykterhetsrörelsen böria vi erinra oss, att denna
rörelse hämtade sina verksamhetsformer från en
reformert och frikyrkligt orienterad kristendomstyp inom den
anglosachsiska världen, vilken i mångt och mycket
måste verka främmande och frånstötande på dem, som vuxit
upp under inflytande av luthersk teori och praxis. Ville
man på lutherskt håll samla allt kring det centralt
religiösa, så lade man på reformert håll mera an på den
sedliga aktiviteten, ville man på det ena hållet från
början sikta till en hela människan förvandlande
förändring i centrum, så började man på det andra gärna med
att locka fram en viljeavgörelse på den ena eller andra
periferiska punkten.
I Svenska nykterhetssällskapets direktion sutto
tvenne till Sverige inflyttade engelska metodister — Samuel
Owen, "den svenska ångbåtsflottans fader", och George
Scott, en av den svenska folkväckelsens mest
inflytelserika banbrytare. Ingendera torde ha bedrivit någon
me-todistisk propaganda. Men det dröjde icke länge,
förrän det överallt i landet glunkades om "jesuiten" Scotts
försök att under föregivet nit för nykterhetssaken
pracka sina främmande läror på det godtrogna svenska
folket.
Det reformerta inslaget i nykterhetsrörelsens ledning
och organisation har givetvis bidragit att göra
kyrkomännen misstänksamma och reserverade. För dem var
ju troheten mot den fäderneärvda lutherska
fromhets-typen själva grundförutsättningen för att folkets
moraliska ocli religiösa hälsa skulle kunna vidmakthållas. De
insågo icke, att dryckenskapslasten blivit en
demoraliserande faktor av sådana mått, att det krävdes
extraordinära åtgärder, någonting av anglo-amerikansk energi
och företagsamhet, för att i tid råda bot på det onda.
De voro icke redo att taga lärdom av det nya, som mot
6. — Svenskt ocli Angloamerikanskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
