Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keswick-konferensen 1927. Ett bidrag till den brittiska helgelserörelsens karakteristik (Kristendomen och vår tid 1928)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
allt vad man äger — kropp och själ, egendom, tankar
och intressen — till hans disposition. Det duger inte att
göra några hemliga förbehåll. Man måste bryta med
varje medveten synd och "giva sig" helt åt Jesus. Det
är inte nog med att ge honom detta obestämda något,
som man brukar kalla för "hjärtat", utan vad han
kräver, det är hjärna och kropp, händer och fötter i rent
bokstavlig mening. Allt skall ställas in under hans
kommando och arbeta för hans syften: "All what I have and
am, Lörd, shall henceforth be Thine own" (anf. arb.,
sid. 132 ff.). När denna tankegång drives till
ytterlighet, kommer man den kvietistiska mystiken nära. Viljan
avkopplar alla "världsliga" relationer och går utan alla
förmedlingar upp i en dunkelt fattad gudomlig makt, som
breder ut sig i ofattbara rymder:
"Higher than the highest heavens,
Deeper than the deepest sea,
Lörd, Thy love at last hath conquered:
Grant me now my souPs petition —
’None of self, and all of Thee’."i
Den förberedande överlåtelseakten måste beledsagas av
en trosakt i den meningen, att man tilltror Gud (Jesus)
makten att i detta nu uppfylla sina i Skriften fixerade
löften om lieliggörelse och andedop. Med mycken kraft
framhölls det, särskilt av d:r Inwood, att det här är
fråga om en tro, som icke liar någonting annat att hålla sig
till än bibelordets nakna faktum. Har man i all
ödmjukhet uppfyllt villkoren, så måste man tro, att Anden just
1 N:r 53, vers 4, i "Hymns of Consecration and Faith",
Keswick-rörelsens sångbok. Hymnen skrevs på sin tid av den rörelsen
närstående franske pastorn Theodore Monod. Den hör än i dag till de mest
sjungna och citeras gärna av talarna (jfr The Keswick Week 1927,
sid. 49).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
