Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska Missionsförbundet (Sydsvenska Dagbladet 25/2 1929)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
kyrkofäder", ansåg att något borde göras för att skaffa
dem ett eller annat arbete i Förbundets tjänst. "Men",
skriver Andersson, "de akademiker, som själva sutto vid
makten, ville icke höra på det örat, och folket i gemen
förstod det icke. Så kom efter hand den katastrof, som
under dylika förhållanden måste komma. En del av dessa
präster fördes till hungersnödens gränser, vacklade i sin
övertygelse och sökte sig i sin nöd tillbaka till den kyrka
de lämnat. Andra blevo tidningsmän eller lärare (en blev
t. o. m. tandläkare), och andra åter sjönko ned i
fattigdom och glömska, förbisedda och föraktade. Men det skall
sägas som ett sanningens vittnesbörd till deras eftermäle,
att åtminstone somliga av dem voro hjältar, vilka världen
icke var värdig och tyvärr — icke de frikyrkliga heller.
De försvunno eller makades åt sidan den ene efter den
andre, tills efter tvekampen 1904 Waldenström stod
ensam kvar ’som den stolta furan ibland småskog’."
Det är nog icke utan fog, som udden här riktas mot
Waldenström. Även om denne icke illvilligt "makade"
undan sina medtävlare, så måste han dock i mångt och
mycket ha verkat frånstötande på mera känsliga naturer.
Uppbrusande till lynnet, tålde han i sin krafts dagar inga
motsägelser. Kärvt var hans väsen, skarpa hans
omdömen om misshagliga personer och förhållanden. Med
hänsynslös kraft drev han sin vilja igenom. Det var hårt
virke i "den stolta furan" från översta Norrland. Med rask
fart stack den i vädret och krävde sin plats i solen. För
de därav närmast berörda blevo självhärskarelaterna i
längden outhärdliga. Ännu så sent som 1914 framslungade
Waldenström offentligt så beska, ja, äreröriga
beskyllningar mot ett par politiska meningsmotståndare inom
Förbundets styrelse, att fara för en sprängning av denna
förelåg. Den gången måste han slå till reträtt. Men
dessförinnan hade han under decennier kunnat förgå sig och styra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
