Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska Missionsförbundet (Sydsvenska Dagbladet 25/2 1929)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
kyrkosamfund. Efter hans död vunno de centraliserande
och uniformerande strävandena emellertid snabbt terräng,
så att Förbundets karaktär av frikyrkosamfund mer och
mer trädde i dagen. Propaganden för frikyrklighetens
princip blev mera intensiv än någonsin tillförne. De djupa
ledens brist på konsekvens i den praktiska tillämpningen
av denna princip blev inom de pådrivande akademiska
kretsarna föremål för allvarliga bekymmer och skarpt
klander. Motsättningen till "statskyrkan" framhävdes i
synnerhet genom den 1918 på studentföreningens initiativ
bildade "Frikyrkliga samarbetskommittén", i vilken
Missionsförbundet fick 4, Baptistsamfundet 3 och
Metodistkyrkan 2 representanter. Att denna utveckling skänkt
Förbundet organisatorisk fasthet och ökad styrka utåt lär
icke kunna bestridas. Till de goda frukterna av det
stigande akademiska inflytandet höra också en
välorganiserad, rikt differentierad ungdomsrörelse och en avsevärt
förbättrad predikantutbildning.
För den, som under decennier stått Förbundets folk
nära, är det likväl som om någonting fattades. Fråga är,
om icke den storartade yttre utvecklingen till en del köpts
på bekostnad av omistliga inre värden. Det myckna
politiserandet har icke varit utan sina vådor. Intressena ha
i stor utsträckning förskjutits från det centralt religiösa
till mer eller mindre perifera ting. Missionsförbundet har
i själva verket hunnit ett gott stycke hän emot en
in-stitutionalism, som står i bjärt kontrast till den anda, som
besjälade fäderna under den stora väckelsens tider.
Naturligtvis har det varit nödvändigt att ägna mycken
uppmärksamhet åt de organisatoriska frågorna. Men i samma mån
som den principiella frikyrkligheten stigit i kurs, har det
organisatoriska av allt att döma blivit föremål för en
ödesdiger överbetoning. På sina håll synes man under den
myckna kritiken av "statskyrkan" ha invaggat sig i en rent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
