Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska Missionsförbundet (Sydsvenska Dagbladet 25/2 1929)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
vidskeplig tro på den egna författningens förträfflighet och
betydelse som andlig hävstång.
Svenska kyrkans beroende av staten drar med sig många
vanskligheter. Fortare än någon anar det, kan den dag
komma, då kyrkan för sitt livs skull måste kräva bandens
lossande. Men icke ens den mest inbitne frikyrkoman
borde — om han, som sig bör, anlägger rent religiösa
synpunkter — kunna motse en dylik eventualitet med
oblandad tillfredsställelse. Frikyrkligheten som sådan
frälsar ingen. Beroendet av privata styrelser och
penningmatadorer blir väl sällan mindre besvärande för en ärlig
ordets förkunnare än beroendet av staten. Och ju större
och mäktigare ett frikyrkosamfund blir, desto mer
kommer det att ställas inför problem och svårigheter, vilka
förete en påfallande likhet med dem, som stats- eller
folkkyrkan har att kämpa med. Därpå utgör Svenska
Missionsförbundet redan nu ett nog så talande exempel. De
mera klarseende inom Förbundet klaga icke utan skäl
över att "den organisatoriska utvecklingen fått en
omfattning, som måste skapa jäkt och bidraga till att framkalla
nervositet". "Den inre stillheten och samlingen saknas",
heter det. "De sant kristliga personligheterna äro få.
Materialismen och jordbundenheten ha gripit oss med sin
kalla hand, så att vi blivit kloka och beräknande" (se art.
"Nutidsdrag i frikyrklig verksamhet", i Svenska
Morgonbladet, uppl. C., den 31 jan. 1929). Måhända hade det
varit bäst, om de till Förbundet anslutna lokalföreningarna
fått utvecklas i frihet utan alltför skarp avgränsning från
den kyrkliga territorialförsamlingen. Hade de starka
krafter, som satts in på frikyrkopolitiken, kommit den direkt
religiösa verksamheten till godo, så skulle detta i alla
händelser ha varit till omätlig båtnad för den andliga
livaktigheten både inom och utanför de lokala föreningarna.
Med tanke på det femte stora svenska frikyrkomötet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
