Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Kyrkliga Frivilligkåren” i Lund (Svenska Dagbladet 25/10 1931)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
riga verksamhetsgrenar — om kursaftnarna i Lund, om
arbetet för missionen, om vespergudstjänsterna och, på
senare år, församlings- och ungdomsdagarna här och var
ute i stiftet. Dock är det väl framför allt kring
sommarmötena, som intresset och tacksamheten hos kårens
vänner samla sig. Här är det icke blott fråga om ett redan
avsevärt antal generationer av lundensiska studenter och
studentskor utan även om en oöverskådlig skara av
manlig och kvinnlig icke-akademisk ungdom från södra och
västra Sverige, för vilken Frivilligkårens kurser varit en
faktor av den allra största betydelse.
Tjugo år ha dessa kurser fortgått. Ha de alltjämt en
uppgift att fylla? Därom kunna meningarna gå isär. Finge
deltagarna själva ge svaret, så bleve detta otvivelaktigt
starkt bejakande. På ledande håll står man emellertid
tveksam. Möteskristendomen har — även när den är som bäst
— nog så allvarliga risker med sig. Och genom de
traditionella sommarmötena når man numera sällan dem, som
helt stå "utanför lägret" — d. v. s. dem, som man helst
ville komma i kontakt med. En mer eller mindre radikal
omläggning av arbetsmetoderna torde därför så
småningom bli nödvändig. För att här vinna verklig och varaktig
bot kräves det dock någonting vida mer, något som ingen
på enskild eller officiell väg tillkommen organisation kan
åstadkomma — en religiös uppryckning inom hela folklivet,
en förnyelse inifrån i stor stil, framsprungen ur de djupaste,
ännu oförbrukade religiösa källådrorna i folksjälen.
Hoppet om en dylik förnyelse kan synas nog så
bedrägligt. Mången tycker nog med Tegnér, att tidens ungdom
är "för sorglös njutning född, för lekar blott och löjen".
Men håller man sig ej blott till skummet utan till böljan
därunder, finner man förvisso i oväntat stor utsträckning
en helt annan mentalitet än den, som enligt en redan
populär vorden uppfattning döljer sig bakom "tidens an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
