Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- STORBRITANNIEN OCH IRLAND.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STORBRITANNIEN och IRLAND.
Konungariket Storbritannien (inräknat Man, Nord-Irland och Normandiska
öarna) har en areal av 245 000 km2 med 45,4 mill. inv., men hela brittiska
imperiet omfattar 36,3 mill. km2 och 454 mill. inv., d. v. s. 1/10 av jordens
land och 1/4 av dess folkmängd.
På grund av moderlandets ställning som världsmakt och industristat
förekomma starka befolkningsanhopningar. Sålunda bo i »Stor-London», jordens
näst New-York största stad, 8 mill. och i industridistriktet
Liverpool-Sheffield-Leeds-Blackpool ytterligare 8 mill., av vilka hälften i det som ett
sammanhängande stadskomplex framträdande Liverpool-Manchesterområdet.
Huvudmassan av landets invånare är germansk men med keltiskt och romanskt
inslag. I moderlandet, inberäknat Man, Nord-Irland och Normandiska öarna,
talas engelskan av 97 % av befolkningen, i Irländska fristaten av 82 %.
Engelskan torde talas av omkring 150 mill. människor, varav ungefär två
tredjedelar i U. S. A., och kan alltså betraktas som världsspråk. I religiöst
avseende är Storbritannien protestantiskt och Irländska fristaten
romerskkatolsk.
I brittiska imperiet ingå flera mer eller mindre självständiga stater av
mycket olika storlek och folkmängd med moderlandet som starkt
sammanhållande enhet. Ön Man och Normandiska öarna intaga en viss självständig
ställning, och bland de senare utgör Sark en liten stat med ungefär samma
ställning, till Storbritannien som Andorra till Frankrike och Spanien. I imperiet
ingå 7 dominions: Australiska förbundet, Canada-väldet, Irländska fristaten, New
Foundland, Nya Zeeland, Sydafrikanska unionen och Sydrhodesia. »Dominions»
definierades av »the Imperial Conference of 1926» som oavhängiga
statsbildningar inom det brittiska väldet, som intaga lika ställning och icke på
något sätt äro underordnade varandra i fråga om sin inre eller yttre
politik, ehuru de förenas genom gemensam trohetsplikt mot kronan och äro
fria bundsförvanter såsom medlemmar av det brittiska statsförbundet.
Kejsardömet Indien består av en mängd brittiska skyddsstater och provinser;
imperiets konung innehar kejsarvärdigheten. Övriga brittiska besittningar äro
antingen kolonier eller protektorat Dessutom tillkomma följande mandat: i
Asien Palestina och Transjordan; i Afrika Tanganyikaterritoriet,
Sydväst-afrika samt delar av Kamerun och Togo; i Australien nordöstra Nya Guinea
med Bismarcksarkipelagen m. fl. öar, Nauru och Västra Samoa.
På grund av den rikliga tillgången på kol (i moderlandet brytes omkr. 1/5 av
världsproduktionen) och järn samt sina väldiga besittningar är Storbritannien
ett av jordens viktigaste industriländer, dess avgjort största sjöfartsnation
(1/3 av handelsflottan) och jämte U. S. A. dess främsta handelsmakt. Den
moderna maskinella storindustrien har utgått från England. Av industrierna
är bomullsindustrien störst, men även ylle-, järn-, metall- m. fl. industrier
äro betydande. Kolonierna leverera en avsevärd del av moderlandets
spannmåls- och råvarubehov.
Järnvägsnätet är tätt. Jordens första järnväg (Stockton—Darlington)
öppnades 1825. Bland kommunikationer märkes den 8 à 9 m djupa
Manchesterkanalen. Förbindelserna med fastlandet äro goda. Den kortaste
överfarten Dover—Calais tar 1 tim. 10 min. Under sommaren gå 5 flygturer
i vardera riktningen mellan London och Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svatlas/0069.html
