Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- FRÄMRE ASIEN OCH FRÄMRE INDIEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÄMRE ASIEN OCH FRÄMRE INDIEN.
Republiken Turkiet, 1266000 km2, 13660000 inv., är att betrakta som en asiatisk
stat. Dess fordom vidsträckta europeiska besittningar ha successivt gått nästan helt
förlorade (se sid. 81). Även en stor del av dess förutvarande asiatiska och afrikanska
besittningar (Syrien, Palestina, Iraq, yttre Arabien, Egypten) ha huvudsakligen genom
världskriget blivit antingen självständiga stater eller mandat under andra makter.
Genom avträdelserna och folkutbytet med Grekland (se sid. 81) är nationaliteten
enhetligare än förut; 90 % av invånarna äro turkar, resten huvudsakligen armenier och
kurder. Religionen är muhammedansk; dock ha 5 olika kristna kyrkor patriarker i
Turkiet. Det senaste decenniet har kännetecknats av ett framgångsrikt reformarbete.
Det ännu primitiva jordbruket har stora utvecklingsmöjligheter, och mineraltillgången
är avsevärd men föga tillvaratagen. Anqara (Angöra) blev huvudstad 1923 och hade
1927 75 000 inv.
Palestina, 23000 km2, 887000 inv., är sedan 1920 brittiskt mandat, till allra största
delen bebott av muhammedanska araber, men den judiska befolkningen har sedan
1922 ökat från 11 till 16,7 %. Nära 8 % av invånarna äro kristna.
Arabien omfattar 2,4 mill. km2 med enligt osäker uppskattning 7 mill. invånare,
huvudsakligen arabiska nomader (beduiner). Större delen av området tillhör
självständiga arabstater, av vilka sultanatet Nedzjd sedan några år tillbaka är den
mäktigaste. Boskapsskötsel (får, kameler, hästar) är huvudnäring och dadlar huvudföda.
Syrien och Libanon, 150 000 km2, 2 800 000 inv., är franskt, Transjordan, 40 000 km2,
260000 inv., brittiskt mandat. Konungariket Iraq, 302 000 km2, 2 800 000 inv., blev
1920 brittiskt mandat och 1927 självständig stat. Bagdad står sedan 1926 i
regelbunden flygförbindelse (var 14. dag) med Kairo.
Kring Eufrat och Tigris låg kärnan av de forntida väldena Assyrien och Babylonien.
I nordvästra delen av nutida Persien låg Medien.
Persien, som under Kyros frigjorde sig från och erövrade Medien, nådde omkr.
500 f. Kr. från Medelhavet till Indus. Under årtusendenas lopp har Persien
omväxlande varit självständig stat och lydland, bl. a. en kortare tid under Makedonien
(Alexander den store), på 600—800-talet under kaliferna samt under mongoliska härskare
från 1220—1499. Det nutida Persien med sina 1.6 mill. km2 och uppskattningsvis
9 mill. inv. är en av Främre Asiens större stater. De efterblivna kommunikationerna
försvåra enandet av de i allmänhet isolerade bygderna och den handelsgeografiska
utvecklingen. Storbritannien har skaffat sig kontroll över de rikliga, längs
Zagros-bergen förekommande oljekällorna. Landets gendarmeriväsende har som bekant
organiserats av svenskar. Persiens viktigaste exportvara är mattor.
Under Sovjetunionen lydande republiker äro: Transkaukasiska federativa
sovjetrepubliken, som omfattar 186000 km2 med 5,8 mill. inv., av vilka mer än 1/5 äro bosatta
i städer och stadsliknande samhällen; huvudnäringar: jordbruk, boskapsskötsel,
nafta-industri. Uzbekistan med den autonoma republiken Tadzjikistan, 310000 km2 och
5,2 mill. inv., likasom Transkaukasien ett gammalt kulturland, rikt på minnen från
medeltiden; av största vikt för Rysslands självständiga ekonomi är bomullsodlingen
i dessa trakter, som täcker c:a 3/4 av. Sovjetunionens hela bomullsbehov. Autonoma
republiken Kazakistan, 3 mill. km2 med 6,5 mill. inv., av vilka stadsbefolkningen
utgör blott Vi5 (huvudnäringar: boskapsskötsel och jordbruk). Autonoma republiken
Kirgizistan, 195 000 km2 med l mill. inv.
Emiratet Afganistan, 635000 km2, 7 mill. inv., är sedan gammalt ett
genomgångsland mellan å ena sidan Indien, å andra sidan Främre Asien och Turkestan. Sedan
ett 40-tal år har Afganistan intagit en uppmärksammad ställning som buffertstat
mellan brittiskt och ryskt välde.
Brittiska Indien i vidsträcktare bemärkelse har en ytvidd av 4,7 mill. km2 och en
folkmängd av 326,5 mill. inv., varav 1,8 mill. km2 och 72 mill. inv. tillhöra mer eller
mindre självständiga stater under brittiskt skydd och av mycket växlande storlek.
Sedan 1876 benämnes brittiska Indien kejsardöme. Kejsarvärdigheten innehaves av
Storbritanniens konung, den verkställande makten av en vicekonung. Av befolkningen
utgöres omkring hälften av indoeuropéer (indier) och omkring en femtedel av dravidas
(se sid. 154 — 155). Mer än två tredjedelar äro bramaner, och omkr. en femtedel
muhammedaner. De kristnas antal uppgår till 1,5 %.
Ceylon med Maldiverna, 66000 km2, 5 mill. inv., är brittisk koloni.
I Indien inkl. Ceylon produceras bl. a.: vete (i synnerhet i Hindostan); ris (1/3 av
världsexporten); té; rörsocker; bomull (1/4 av världsproduktionen); jute. På Indien
kommer 1/4 av jordens nötkreatursbestånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svatlas/0097.html
