Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- OSTASIEN OCH OSTINDISKA ÖARNA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OSTASIEN OCH OSTINDISKA ÖARNA.
Bortre Indien är uppdelat på Storbritannien (därav det under brittiska Indien lydande
Burma, 600000 km2, 12 mill. inv.; brittiska Malacka, 136000 km2, 3,9 mill. inv., samt
Straits Setdements, 4 000 km2, l mill. inv.); Franska Indokina (701 000 km2,21 mill. inv.)
och konungariket Siam (518 000 km2,10,6 mill. inv.). Halvön är ett övergångsland mellan
å den ena sidan Indien och Malajiska övärlden, å den andra Kina (obs. namnet
Indokina!). Folkblandningen är stark. Det kinesiska inflytandet, som fortgått från omkr.
200 år f. Kr., indrog landet öster om Mekong i Kinas intressesfär, ända till dess att
fransmännen år 1884 lade östra halvön under sitt välde. Kinesisk invandring pågår
dock fortfarande, och kinesiska köpmän bjuda de vita kraftig konkurrens. Liksom
Indien i övrigt är landet rikt (bördig jord, trorjiskt monsunklimat, mineralier). Från
Främre och Bortre Indien kommer omkr. 3/4 av jordens risexport. Av tennmalm lämnar
brittiska Malacka omkr. 1/3 av världsproduktionen. Den viktigaste av Storbritanniens
»Straits Settlements» är frihamnen Singapore, belägen, där de stora handelsvägarna
från Indonesien, Ostasien och Europa mötas.
Indonesien (Ostindiska öarna, Malajiska arkipelagen), 1,7 mill. km2, 54 mill. inv.,
tillhör nästan helt Nederländerna. Omkr. 2/3 av befolkningen bor på Java. Stora
Sundaoarna utgöra malajernas kärnområde. Portugiserna, Indonesiens första
europeiska kolonister, började omkr. 1600 undanträngas av holländarna. Klimatet är
tropiskt, oceaniskt och fuktigt (medeltemperaturen i Batavia är för varmaste månad
26,5° C., för svalaste 25,4°). Över Sundaöarna löper den stora vulkankedja, som
fortsätter längs Asiens östkust. Av Sumatras omkr. 100 vulkaner äro 40 verksamma.
Vegetationen kännetecknas av tropisk yppighet, som t. o. m. på det tätbefolkade Java
mäktar frambringa näringsmedel i överflöd. Mineraltillgångarna äro betydande.
Av kautschuk lämna Malacka och Nederländska Indien vardera omkr. 1/3, av
tennmalm Nederländska Indien omkr. 1/4 av världsproduktionen.
Republiken Kina omfattar 11,3 mill. km2 med kanske 325 mill. inv. (uppgifterna
växla mellan 290 och 545 mill.), varav närmare halva arealen och nästan hela
folkmängden tillhör de 18 provinser, som sedan gammalt bildat >Egentliga Kina».
Numera kan hit räknas Sin-kiang, varjämte även Inre Mongoliet börjat intimare förenas
med moderlandet. Det bördiga Mandsjuriet med omkr. 25 mill. inv. mottager en
immigrationsström, huvudsakligen från de tätbefolkade områdena i Kina, på f. n.
omkr. 1 mill, årligen. Redan på gränsen mellan sagans tid och historiens framträda
kineserna som ett folk med utvecklad kultur. Sannolikt komna från de nu
igensandade områdena i Tarimbäckenet, bebo de nu i synnerhet trakterna kring de stora
huvudfloderaa, bl. a. den utomordentligt fruktbara lössjorden, en förvittringsprodukt,
som genom vinden och vattnet (Hoang-ho, gula floden) fraktats österut. Stora muren,
vars hela längd är som från Stockholm till Rom, byggdes ett par hundra år före
Kristi födelse till skydd mot tatarerna. På 1200-talet erövrades Kina av mongolerna,
som fördrevos 1368, varefter den inhemska Mingdynastien regerade landet till 1644,
då den nödgades vika för mandsjuerna, vilka härskade till revolutionen 1911, då Kina
blev republik. Kinas huvudnäring är intensivt bedrivet jordbruk. Bland
jordbruksprodukter märkas ris, vete, te och bomull. Svin och fjäderfä hållas i mängd. Av
natursilke lämnar Kina 3/4 av världsproduktionen. Beträffande kol- och järntillgångar
kan Kina betraktas som ett av de främsta bland jordens länder.
Pe-ping (Pe-king, med förstäder 1,3 mill. inv.), omnämnd för tre årtusenden sedan,
var huvudstad 1264—1368 och 1421—1928, då Nan-king (360000 inv., för ett 80-tal år
sedan 800000) blev regeringens säte. Nan-king, som är över 2000 år gammalt, var
huvudstad under 300- till 500-talet och även några årtionden efter mongolernas
fördrivande. Han-kou (inräknat Vu-tjang och fabriksstaden Han-jang 1,6 mill. inv.),
tillgänglig för stora oceanångare, är en av Kinas främsta handelsstäder. (Beträffande
Kan-ton och Sjang-haj, se sid. 133 och 136).
Kejsar-(mikado-) dömet Japan, 678000 km2, 86 mill. inv. (därav egentliga Japan
381000 km2, 60 mill. inv.), bebos huvudsakligen av ättlingar till olika in vandrarfolk,
förmodligen bl. a. från Sydkina och Korea. Japans kultur, som byggts på den
kinesiska, har under senaste halvsekel rönt starkt europeiskt inflytande. I Japan finnas
54 verksamma vulkaner. Av jordstötar, ibland med förödande verkan, beräknar man
ett 20-tal pr månad. Japan är ett åkerbruksland (huvudsakligen ris). Fisket är
betydande. I natursilkeproduktionen kommer det närmast efter Kina. Av koppar
lämnar det omkr. 1/10 av världsproduktionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svatlas/0101.html
