Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- AFRIKA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
AFRIKA.
Afrika är fattigare på halvöar och vikar än de övriga världsdelarna.
Medelkustavståndet, 670 km, är endast 14 % kortare än Asiens, ehuru ytvidden
är 1/3 mindre. Norra delen bebos huvudsakligen av vita folkslag, resten
huvudsakligen av negrer. Nästan hela världsdelen är i europeisk besittning,
germansk och romansk, ehuru dessa folkslag äro jämförelsevis sparsamt
representerade (omkr. 2 mill. germaner i söder och omkr. 70 000 romaner i
Algeriet och Tunisien).
De självständiga staternas antal (Marocko medräknat) är 6, 3 monarkier,
1 republik och 2 dominions,[1]
de senare dock i personalunion med
Storbritannien och att betrakta som europeiska besittningar. Till Egypten hör
även den asiatiska Sinaihalvön.
Sydafrikas järnvägsnät är världsdelens största. Egypten står i förbindelse
med det europeiska järnvägsnätet Genom Sahara gå karavanvägar.
Segelbara flodsträckor och stora insjöar underlätta trafiken i det inre, som dock
varit och ännu är svåråtkomligt, därför att flodernas segelbarhet ofta är
avskuren vid mynningen. Oceana trafiklinjer förbinda Afrikas kuster med
Europa. Från Europa går även en viktig flyglinje till Afrikas nordvästkust; man
planerar att låta denna linje fortsätta till Sydamerika (se f. ö. sid. 161—164).
Afrika når i norr och söder in i subtropiska bältet men kan i stort sett
räknas till tropikerna. De subtropiska områdena övergå på lägre breddgrader
i torrområden, Saharaöknen och Kalaharistäppen. Det vidsträckta tropiska
vegetationsområdet kännetecknas i stor utsträckning av savanner
(gräslandskap med spridd trädvegetation). Urskogar uppträda huvudsakligen i de
nederbördsrika trakterna innanför och öster om Guineabukten.
Näringsgeografiskt överensstämma de subtropiska områdena mycket med
Europas och Asiens och likna de senare däri, att de inåt land övergå till
stäpp med får- och boskapsskötsel samt åtminstone på norra halvklotet i
öken. Oasernas viktigaste näringsväxt är dadelpalmen. Betydande områden
i Abessinien och vid de stora sjöarna kunna räknas som subtropiska
näringsområden på grund av det genom höjden över havet påverkade klimatet
Boskapsskötsel förekommer i Afrika tämligen allmänt utanför torr- och
urskogsområdena (se sid. 157—160).
Afrika är ett land med utomordentliga, fastän ännu föga tillvaratagna
möjligheter; detta gäller särskilt de tropiska områdena. Det inre Afrikas
egentliga Upptäcktshistoria kan anses inledd först i mitten av förra århundradet,
och vida områden äro ännu mer eller mindre okända.
Kilima Njaros höjdsiffra är uppgiven enl. fil. lic. Erik Nilssons mätningar
på platsen.
[1] Sydafrikanska unionen och Sydrhodesia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svatlas/0105.html
