Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- DELAR AV AFRIKA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DELAR AV AFRIKA.
Med undantag av Egypten och det internationella Tanger är nordligaste Afrika
uppdelat på olika europeiska makter. Befolkningen består huvudsakligen av berber
och araber, men omkr. l mill. européer (mest fransmän, spanjorer och italienare) bo
spridda från Marocko till Egypten. Jordbruk och boskapsskötsel äro huvudnäringar.
Egyptens bomullsodling är avsevärd. Utom lantbrukets produkter märkas i Algeriet
och Tunisien bl. a. espartögräs, 2/3, och fosfat, 3/8 av världsproduktionen. Området
tillhör sedan årtusenden Medelhavets kulturvärld. Kartago, grundlagt av fenicier i
9. århundradet f. Kr., erövrades på 140-talet f. Kr. av Rom, som utsträckte sitt välde
över hela kusten. Under 600 —700-talen pågick den muhammedanska erövringen.
Marocko, Algeriet, Tunisien och Tripolis utgjorde från 1600- till 1800-talét de s. k.
barbareskstaterna. 1830 intogs Alger av fransmännen. Förvärvandet av Tunisien
1881 bildar ett led i den stora europeiska, afrikakoloniseringen under 1880-talet.
Sultanatet Marocko, över 400000 km2, 5,8 mill. inv., är uppdelat i ett franskt
(5 mill. inv.) och ett spanskt protektorat samt det internationella området Tanger.
De franska områdena Algeriet och Tunisien bebos av 8,3 mill. inv., det italienska
Tripolis och Gyrenaica av 800 000.
Egypten omfattar 941000 km2, varav 32 000 km2 ha bofast befolkning. Statens
folkmängd utgör 14,4 mill., de flesta fellaher (sannolikt ett egyptiskt-arabiskt
biandfolk). De kristna kopterna, huvudsakligen bosatta i städerna, anses vara
avkomlingar från de gamla egypterna. Den utomordentliga fruktbarheten kring Nilen
betingas av flodens översvämningar och det därvid lagrade slammet. Det gamla
kulturlandet, som sedan urminnes tid, ehuru med ett par avbrott, hade styrts av egna furstar,
blev 525 f. Kr. persiskt lydland, erövrades 332 av Alexander, kom under Rom 31 f. Kr.,
indrogs i muhammedanernas välde 640, styrdes av mamlukiska härskare fr. 1171, blev
turkiskt lydland 1517 och brittiskt skyddsområde 1882S När Egypten år 1923 åter
blev formellt självständig monarki, hade två och ett halvt årtusende gått, sedan det
miste sin självständighet.
Under 6. århundradet f. Kr. var en kanal byggd mellan Nilen och Suezviken.
Förfallen och åter iståndsatt synes den ha varit i bruk ännu på 700-talet e. Kr. Den
nuvarande kanalen, som skär igenom Sueznäset, är passerbar för fartyg av 9,45 m
djupgående och byggdes under åren 1859—1869 av fransmannen Lesseps. Kanalen
står huvudsakligen under brittisk kontroll.
Godahoppsudden kringseglades av Bartholomeus Diaz år 1486, men först mot slutet
av 1700-talet började det egentliga utforskandet av Afrikas inre och 1884 den politiska
uppdelningen. Redan 1652 hade dock holländare börjat kolonisera Sydafrika. De
sista boerstaterna, Transvaal och Orangefri s täten, erövrades av engelsmännen år 1900
och ingå nu som självständigt styrda delstater i Sydafrikanska unionen, ett av 4 dylika
delstater sammansatt brittiskt dominion med engelska och holländska som officiella
språk. Unionen omfattar 1,2 milL km2 med 7,7 mill. inv., därav omkr. 1,7 mill.
européer, resten huvudsakligen bantunegrer. Endast en ringa del av ytan är uppodlad.
Boskapsskötseln är däremot betydande, men ekonomiskt viktigast är bergsbruket. Av
diamanter och guld lämnar unionen mer än hälften av världsproduktionen.
Även Syd-Rhodesia, 385 000 km2,927 000 inv., är att hänföra till de brittiska dominions.
Totala omfattningen av Storbritanniens afrikanska besittningar utgör omkr. 10 mill. km2
med 55 mill. inv. och av Frankrikes 10,5 mill. km2 med 37 mill. inv. Italien äger
2,1 mill. km2 med 2,1 mill. inv. (se även sid. 98-99). Portugiserna, Pioniärerna för
den nyare tidens afrikanska upptäckter och kolonisation, besitta 2,4 mill. km2 med
omkr. 10 mill. inv. Belgiska Kongo, inberäknat Ruanda-Urundi, utgör 2,4 mill. km2
med 20 mill. inv. ^Tysklands förutvarande kolonier, Togo, Kamerun, Tyska
Sydväst-afrika och Tyska Östafrika, ha som mandat uppdelats på Storbritannien och
Frankrike. Biand produkter från kartområdets (sid. 102-103) Sydafrika utanför Unionen
och Syd-Rhodesia märkas vildgummi, elfenben, koppar (Katanga i Kongo) och
diamanter (bl. a. Kongo med V» av världsproduktionen).
Kejsardömet Abessinien motsvarar antikens Etiopien och var redan på 500-talet
ett mäktigt rike. Det nuvarande Abessinien omfattar 900000 km2 med 10 mill. inv.
av skilda raser. Kristendomen infördes antagligen på 300-talet. Huvudmassan av
befolkningen utgöres av koptiska kristna. Åkerbruk och boskapsskötsel äro
huvudnäringar.
SVENSK VÄRLDSATLAS GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svatlas/0109.html
