Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- SYDAMERIKAS STATER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SYDAMERIKAS STATER.
Nästan hela Sydamerika är uppdelat på 10 självständiga stater, som alla äro
republiker, därav 3 förbundsrepubliker (se sid. 119). Spanskan är officiellt språk
inom dem alla utom Brasilien, där huvudspråket är portugisiska.
Sydamerikas urbefolkning utgjordes av indianer; den europeiska kolonisationen
verkställdes från 1500-talet nästan uteslutande av spanjorer och portugiser; dessutom
infördes negerslavar. Den nuvarande befolkningen består också huvudsakligen av
indianer, kreoler och negrer jämte talrika blandformer. De senare försvåra
uppdelningen på olika folkslag. Förhärskande religion är den romersk-katolska.
Den livaktiga utomeuropeiska kolonisation, som blev en omedelbar följd av de
stora upptäckterna omkring 1500, leddes av Spanien och Portugal, de förnämsta
upp-täckarnationerna. Genom ett av påven Julius IL stadfäst fördrag bestämdes, att den
spanska kolonisationen finge bedrivas väster om, den portugisiska öster om en
de-markationslinje, vars läge dock, sannolikt oavsiktligt, blev så västlig, att en del av
Sydamerika indrogs i Portugals intressesfär.
Det stora Inkariket, som vid denna tid omfattade Stilla havs-kusten och Anderna
från Quitos högslätt till söder om nuvarande Santiago, erövrades av spaniorerna på
1530-talet och bildade kärnan i vicekonungadömet Peru eller Nya Castilien, som
sedermera utsträcktes bl. a. inom Argentina och Colombia. Under 1700-talet bildades
vicekonungadömena Nya Granada i norr och La Plata. I början av 1800-talet
frigjorde sig alla Spaniens amerikanska fastlandskolonier från moderlandet.
Brasilien, som koloniserades av portugiserna, gjordes till vicekonungadöme, blev i
början av 1800-talet konungarike under Portugal, 1825 självständig monarki och
omkring 1890 förbundsrepublik.
Till Sydamerikas ledande stater höra de s. k. ABC-makterna, Argentina, Brasilien
och Chile.
Argentina omfattar 2,8 mill. km2 med 10,6 mill. inv., varav mer än 2,3 mill.
utlänningar, i synnerhet italienare och spanjorer. Trots att landet är vidsträckt,
befolkningen gles och de naturliga förutsättningarna stora, växer befolkningssiffran
jämförelsevis sakta (1912 var folkmängden 7,5 mill.). Kreolerna bilda den socialt
ledande folkgruppen. Argentina är ett av jordens viktigaste åkerbruks- och
boskapsländer. Majs och vete äro de största exportartiklarna.
Den raskt växande förbundshuvudstaden Buenos Aires (anlagd 1535), är med sina
över 2 mill. inv. (1853: 91500; 1895: 664000) Sydamerikas största stad. En mycket
stor del av invånarna bestå av främlingar. Plaza de May o är stadens centrum.
Brasilien, 8,5 mill. km2, 38 mill. inv., mest biandfolk och vita, är den största
sydamerikanska staten. Av de 1,6 mill. främlingarna äro 2/3 italienare (särskilt i
kaffedistrikten), portugiser och spanjorer och omkr. 50 000 tyskar, (vilka senare bildat
flera kolonier i de sydligaste staterna). Jordbruk med plantageodling är huvudnäring.
Kaffe, varav landet lämnar omkr. 2/3 av världsproduktionen, är den största exportvaran.
Rio de Janeiro, 1,3 mill. inv. (för omkr. 40 år sedan 400000) grundlades 1566 och
har sedan 1763 varit Brasiliens huvudstad. En ny förbundshuvudstad skall enligt
beslut byggas i förbundsdistriktet inom staten Goyaz (se sid. 119). Praca de 15.
no-vembro är det förnämsta torget i stadens city.
Chile, 752 000 km2, med en tämligen enhetlig kreolsk befolkning på 4 mill. kan
uppdelas i 3 zoner: skogszonen i söder, jordbrukszonen upp till Concepcion och
bergsbrukszonen, som lämnar Chiles förnämsta exportvaror: chilesalpeter och koppar.
SVENSK VARLDSATLAS GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svatlas/0129.html
