- Project Runeberg -  Svensk världsatlas /
125

(1930) [MARC] - Tema: Maps and cartography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - AUSTRALIEN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

AUSTRALIEN.



Av världsdelens 8,9 mill. km2 komma 6/7 och av dess 9,5 mill. inv. komma
5/s på Australkontinenten. Alla öarna utom Tasmanien och de närmaste
»kontinentalöarna» kallas med ett gemensamt namn Oceanien.
I Australien finnas 2 självständiga stater: Australiska förbundet med 7.9
mill. km2 och 6,5 mill. inv.;1) Nya Zeeland med 0,3 mill. km2 och 1,5 mill.
inv. I dessa siffror ha ej mandatområdenas inräknats. Staterna äro brittiska
dominions och befolkas huvudsakligen av engelsmän eller folk av engelsk
härkomst. De förutvarande tyska besittningarna med omkr. 1/2 mill. inv. äro
fördelade som mandat på Japan, Storbritannien, Australiska förbundet och
Nya Zeeland. Även det övriga Australien är till största delen i europeisk
besittning.
Mikronesiens och Melanesiens öar äro vanligen atoller, låga, ringformiga
vallar, vilkas stomme utgöres av korallkalk och innesluta en lagun.
Christ-masön är känd som Stora Oceanens största atoll, 160 km i omkrets.
Många av småöarna äro trots sitt avskilda läge bebodda, ibland med blott
några 10-tal invånare. Sålunda hade den nyssnämnda Christmasön 32 inv.
år 1922.
Australien upptäcktes 1606 ungefar samtidigt av spanjoren Torres och
holländaren Janszen och började koloniseras 1788, i första hand av deporterade
men även av frivilliga. Efter upptäckten av guld i Victoria i mitten av
1800-talet tog kolonisationen fart
I sydöstra kontinenten har utbildat sig ett järnvägsnät, kompletterat av
segelbara floder. En transkontinental bana leder från öster till väster, men den
nord-sydliga stannar ännu vid Oodnadatta. Oceanledes står Australien i
förbindelse med yttervärlden och viktiga linjer nå flera av öarna. I
kommu-nikationsfattiga delar av kontinenten begagnas flygtrafik och även
karavantransport har med fördel anlitats.
Bergen i sydost uppfånga havsvindarnas nederbörd, medan en stor del av
kontinentens inre är regnfattig, delvis ökenartad. I norr och öster förekomma
vidsträckta skogar och savanner. Karakteristiska för Australien äro
eucalyp-tusträden. I torrområdena uppträder den buskartade scrubben och i
ökentrakter en taggig ogenomtränglig örtvegetation. Till öarnas viktigaste växter
höra det näringsrika brödfruktträdet och kokospalmen.
I sydöstra kontinenten har uppstått början till ett tätbefolkningsområde i
likhet med vid La Platafloden i Sydamerika, begränsat av ett område för
veteodling och boskaps-, särskilt fårskötsel, som bedrives ända in mot
ökentrakterna. Vida områden torde stå att vinna för sädesodlingen genom konstgjord
bevattning.
Därav ung. hälften i de 6 största städerna.
SVENSK VÄRLDSATLAS GENERALSTABENS LJTOGRAFISKA ANSTALT

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svatlas/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free