Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- NÄRINGAR OCH HANDEL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NÄRINGAR OCH HANDEL.
Betraktas jordytan i stort, företer den några större, med en viss lagbundenhet
uppträdande, relativt sammanhängande impedimentsytor eller öknar. Dessa äro av två
slag: köldöknarna kring polerna, förorsakade av låg temperatur, och torr öknarna
omkring vändkretsarna, förorsakade av mycket liten nederbörd i förhållande till den
starka avdunstningen på dessa breddgrader. Från näringssynpunkt kunna de även
kallas »dödsbälten», bestående av ett nordligt och ett sydligt »torrdödsbälte»
samt ett nordligt och ett sydligt »kölddödsbälte».
Återstående delar av jordytan äro att anse som kontinenternas verkliga »närings-»
eller »produktionsbälten». Dessa äro: ett tropiskt produktionsbälte kring
ekvatorn samt på vartdera halvklotet ett tempererat produktionsbälte. Detta
senare är emellertid ingalunda ensartat och bör lämpligen uppdelas i ett k all
tempererat produktionsbälte och ett varmtempererat eller mediterrant
produktionsbälte. Det mediterrana bältet kan i sin mest utpräglade form sägas vara
kännetecknat av ökenklimat under sommaren och tempererat klimat med regn under vintern.
Det tropiska produktionsbältet kan även kallas för kolonialvarornas områden,
det varmtempererade för sy d fru k ter nas områden och det kalltempererade, varest
i olikhet mot i det föregående bältet icke endast vetet och kornet utan också rågen
och havren gå bra till, för spannmålsområdena eller de kalltempererade
sädesslagens områden.
Sydöstra Asiens monsunområde utgör dock ett undantag. Detta har därför
urskiljts som ett särskilt och med föregående jämförbart område och benämnts
monsun-området eller jordens risområden.
Var och en av de på kartan urskiljda produktionszonerna kunna sedan ytterligare
uppdelas i smärre områden, vilket närmare framgår av teckenförklaringen. Avgjort
viktigast av dessa områden är nordvästra Europas och nordöstra Amerikas
stormejeri-områden. De sammanfalla i stort sett med världens tvenne storindustriella
områden. Jordbruket är här mindre beroende av dess naturliga förutsättningar — värme,
fuktighet, jord och lutningsförhållanden. Goda avsättningsmöjligheter för dess alster och
de animala produkternas mindre hållbarhet hava här utvecklat ett högst intensivt
jordbruk, väsentligen vilande på mejerihantering samt grönsaks- och rotfruktsodling.
Under senare år har även södra Japan uppvisat en med nordvästra Europa och
nordöstra Amerika likartad industriell utveckling.
Liksom jordens olika uppvärmning förorsakar maxima och minima samt
luftströmningar dem emellan, så kunna Europas och Nordamerikas storindustriella områden
sägas utgöra centralpunkterna för världens ekonomiska liv, till och från vilka den
ekonomiska samfärdseln huvudsakligen dirigeras. Dit inlöpa och därifrån utgå
jordens viktigaste järnvägar, oceantrafikleder och flygrutter; därifrån utskeppas
huvudmassan av alla industrivaror, och dit inkomma de transoceana ländernas överskott
på livsförnödenheter, tropikernas övriga råvaror, de nordtempererade ländernas
skogsprodukter och havens alster. Hit koncentreras storbanker och börser, och härifrån
dirigeras kapitalets användning för fortsatt exploaterande av vår jord.
Handeln man och man emellan samt mellan främmande länder har aldrig gått framåt
med så stora steg som under den alltjämt pågående industriella utvecklingen. Detta är
även fallet med Sveriges utrikeshandel. År 1850 utgjorde i runt tal vår totala
handelsomsättning med utlandet 75, 1875 450, 1900 900, 1925 2 800 och 1927 3 200 mill. kr.
SVENSK VÄRLDSATLAS GENERALSTABENS LTTOGRAFISKA ANSTALT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svatlas/0165.html
